Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Thorsing, Oscar: Nationernas förbund och Grekisk-Italienska konflikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONERNAS FÖRBUND OCH GREKISK-ITALIENSKA KONFLIKTEN 337
skulle igångsättas under den italienske militärattachéns uppsikt och
att brottslingarna skulle bestraffas med döden samt slutligen att
Grekland inom fem dagar skulle erlägga 50 miljoner lire i
skadestånd. Den 30 augusti kom Greklands svar? i vilket vissa punkter
i det italienska ultimatum tillbakavisades. Detta gällde
brottslingarnas bestraffning och skadeståndsbeloppet. Dagen därpå avlät
Mussolini en ny note i vilken han förklarade Greklands svar
otillräckligt och lät samma dag besätta Korfu. Från
ambassadörkonferensen hade likaledes den 31 augusti en note riktats till Grekland, i
vilken en omedelbar undersökning begärdes och i vilken den
förbehöll sig rätten att överväga straffåtgärder. Grekland svarade inom
några dagar med att förklara sig redo att godtaga konferensens
beslut. Den 1 september bragtes konfliktfrågan före i
folkförbundsrådet genom en skrivelse från grekiska regeringen i vilken denna
begärde att rådet i enlighet med artiklarna 12 och 15 i pakten skulle
befatta sig med de italienska kraven. Redan vid detta rådsmöte
sökte italienske representanten Salandra ställa rådets behörighet i
denna konflikt i tvivelsmål. De argument som framfördes till
försvar för den italienska ståndpunkten måste emellertid ha förefallit
Salandra själv synnerligen ohållbara ty under de följande
rådsmötena tillfogade han andra vilka han bemödade sig att skjuta i
förgrunden. Den italienske representanten hade förklarat att Italien
ej kunde gä med på att rådet behandlade en fråga i vilken landets
prestige var så djupt engagerad. Politis, det grekiska ombudet vid
folkförbundsförsamlingen hade inför rådet motiverat den grekiska
framställningen med en hänvisning till att konflikten var av den art
att den kunde föranleda en brytning och i ljuset av
Korfuockupationen var det ingen utom Italiens ombud som ville bestrida den
hotande karaktären av denna tvist. Salandra betecknade
ockupationen som en fredlig åtgärd vilken blott vidtagits för att säkerställa
Italiens krav på skadestånd och upprättelse. Något bärande skäl
att vägra rådet rätt att ingripa kunde han emellertid ej framleta
och sedan lord Robert Cecil och Branting förklarat som sin bestämda
mening att det förevarande fallet just var ett sådant då rådet borde
inskrida för att söka åstadkomma en fredlig lösning antogs en
resolution som telegrafiskt tillställdes grekiska och italienska
regeringarna, och i vilken man uttryckte en förhoppning att de berörda
staterna ej skulle begå någon handling som kunde försämra läget.
Rådets överläggningar uppsköts på några dagar för att tillåta
Sa-9? ;v%
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
