Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Jacobi, Alrik: Domarval och prästval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DöMAKVAL OCH PRÅSTVAL
359
fackliga kvalifikationer, som de i regel sakna alla förutsättningar
att bedöma. Av en lekman kan man i en sådan situation ej fordra
mer än att han skall följa vad hans eget sunda omdöme och hans
allmänna samhällsuppfattning — som naturligtvis alltid är mer eller
mindre partipolitiskt färgad — säger vara bäst och riktigast. Och
konsekvensen blir, att där det för en frågas bedömande kräves mer
än ett sunt lekmannaomdöme och ett mer eller mindre partifärgat
samhällsintresse, där urartar en skenbart demokratisk valprocedur
antingen till en tom formalitet eller ett maktpolitiskt lotteri.
Det är möjligt, att den i Stockholm tillställda valkuppen
kommer att föranleda en aktion för avskaffande av rådmansvalen i
huvudstaden. Men det är också möjligt, att vad här förekommit ej
anses så graverande, att det motiverar den grundlagsändring, som
i detta fall skulle erfordras. Kanske hela saken anses utagerad, då
ju regeringen nu haft möjlighet att korrigera den föga
representativa "folkvilja", som här tagit sig uttryck. Vad beträffar
Jönköpingsfallet, till vilket regeringen ännu ej, då detta skrives, fattat
ställning, vore det naturligtvis orimlig att på grund härav
ifrågasätta några inskränkningar i städernas sätt att utse sina kommunala
förtroendemän. Däremot kan möjligen en händelse av detta slag
bidraga att påskynda den aktuella processreformen, i vad densamma
gäller skiljandet av rättskipningen från administrationen i städerna.
Och därmed kommer då frågan om domarkårens ställning och
domarämbetenas tillsättande i vårt land upp på dagordningen.
Ett förspel härtill hade man som bekant vid socialdemokratiska
arbetarepartiets senaste kongress (1920), då fråga var om att i
partiprogrammet intaga en punkt om "domares tillsättande genom
val mellan för ämbetet kvalificerade". Den av
programkommissionen föreslagna punkten ströks på partistyrelsens hemställan efter
en diskussion, där bl. a. häradshövding Schlyter med skärpa hävdat
vikten av att de socialdemokratiska riksdagsmännen ej bundes av
några kongressbeslut vid prövningen av denna fråga. Det är här
ej plats att ingå på de andra utvägar (förstärkning av den
folkvalda nämndens ställning o. s. v.), som i stället anvisades för
tryggande av det folkliga inflytandet på rättsväsendet. ¾Vad som för
mig står som det viktigaste är, att det folkliga inflytandet på
samhällslivet i allmänhet icke må komprometteras genom fasthållande
vid tomma demokratiska formaliteter i angelägenheter, där
demokratin själv sagt ifrån, att den avstår från att utöva någon verklig
prövningsrätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
