Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Bendixon, Stig: Världskriget i de historiska läroböckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mi
STIG BÊS¾DlXÖM
enligt. I påståendet finnes ju den sanningskärnan, att Frans
Ferdinand ville inom monarkien gynna sydslaverna på ungrarnas
bekostnad, en politik, som torde böra ses i samband med hans avsikter
om ytterligare annexioner i sydost. Men nog måste det anses
långsökt att som grund för det serbiska hatet mot Frans Ferdinand
utpeka dennes reformvilja, då serberna hade långt mera omedelbara
anledningar att hata Österrikes tronföljare, nämligen hans fram
drivande av Bosniens annexion år 1908 och hans sedan dess
fortgående agitation bland Wiens ledande kretsar för en krigisk politik
mot Serbien.
3. "Och på serbiskt sätt grep man till lönnmordet." En dylik,
mot en hel nation riktad smädelse skulle, om den stått i en skolbok
hos något av de f. d. krigförande folken, säkerligen hos neutrala
iakttagare föranleda sorgsna uttalanden om "krigspsykosens
verkningar" och dylikt. Men vad skall man säga om dylika omdömen
i en neutral lärobok? Det värsta är emellertid icke, att påståendet
är smädligt; det värsta är, att det är osant. Med lönnmord brukar
ju menas ett mord, vid vars förövande gärningsmannen söker dölja
sig. Men huru kan Sarajevomordet betraktas som lönnmord? Frans
Ferdinand föll för ett revolverskott, avlossat på öppen gata, mitt på
ljusa dagen, i närvaro av en stor folksamling, och mördaren blev,
såsom han själv förutsett, omedelbart gripen. För att styrka sitt
påstående, att serberna tycka om att begå lönnmord, har författaren
emellertid gjort en hänvisning till ett annat ställe i boken, sid 249.
Slår man upp sidan 249, finner man historien om mordet på
Alexander och Draga år 1903. Men då beväpnade män med våld tränga
in i ett slott, döda kungen och drottningen samt därefter låta utropa
en ny kung — då brukar man kalla händelsen en revolt snarare än
ett lönnmord.
4. Författaren säger, att Frans Ferdinand och hans hustru föllo
offer för en serbisk mordkomplott. Inte ett ord nämnes om att
gärningsmannen var en bosnier, det vill säga en Österrike-Ungerns
undersåte. Hela framställningen är lagd så, att man skall tro, att de
för mordet ansvariga voro att söka i Serbien; ja, det tycks rent av
vara meningen, att läsaren skall betrakta serbiska regeringen som
den egentlige förbrytaren. Något som helst bevis för serbiska
regeringens skuld har naturligtvis Österrike aldrig kunnat framställa,
och även bevisen om serbiska undersåtars meddelaktighet i
komplotten ha varit rätt magra. I septemberhäftet av Forum har doktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
