Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Norlén, Gunnar: Skandinaviska Symfonister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANDINAVISKA SYMFONISTER
För TIDEN av fiL kand. GUNNAR NORLÉN
C/\E SKANDINAVISKA FOLKENS MUSIK UPPNÅDDE
i I först jämförelsevis sent en självständig utveckling. Ända
mmm0^^ till mitten av 1700-talet tog Nordens musikaliska liv
uteslutande sin näring från italienarnas och fransmännens tonkonst;1)
samtidigt med de tyska mästarnas växande inflytande började
användandet av modersmålen för sångkompositionerna att lägga första
grunden till en nationell produktion. Under det att Sverige och
Norge tills vidare endast voro hemorterna för framstående utövande
konstnärer, såg Danmark även på tonsättningens område betydande
män framträda. J. A. Schedbe, J. A. P. Schulz och dennes geniale
lärjunge Weyse samt vidare F. L. A. Kunzen äro här främst att
nämnas. Kuhlau har förtjänsten av att vara den förste, som
upptagit nordiska folkvisor i sina verk. På grund av den tyska
romantikens inflytande och den genom Oehlenschläger i början av
1800-talet framkallade nationella rörelsen, vilken drog fram i dagen de
nordiska folkvisornas hela rikedom, bröt den danska musiken sig en
ny riktning. J. P. E. Hartmann skrev symfonier, vilka han genom
att anknyta till folkmusiken sökte ge en ny karaktär. I denna
utveckling ingrep så en stark och egenartad talang, som gav denna
riktning ökad betydelse:
Nils Vilhelm Gade (född 1817, död 1890 i Köpenhamn) blev
föregångaren för den egentliga skandinaviska musiken, sådan som efter
honom Hartmann d. y. i Danmark, Grieg och Svendsen i Norge,
Söderman och Norman i Sverige skapat den. Gade skrev bl. a. åtta
symfonier, av vilka vi här endast kunna omnämna n:r 1, e-moll,
vilken Mendelssohn framförde i Leipzig 1843 och därmed gjorde
Gade bekant i Tyskland, n:r 2, E-dur, i vilken Schumann skg de
danska bokskogarna avspegla sig, den friska, klara 4:de symfonien,
B-dur, och den djupare, lidelsefulla n :r 6, g-molt.
8) Öm vilken se uppsatsen ’ ’Symfoniens byggnad oeh utveckling * >, Tiden
n:r 5 1923, till vilken denna framställning anknyter sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
