Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Norlén, Gunnar: Skandinaviska Symfonister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
GUNNAK NOELÉN
numera anses för en av de mest lovande bland vårt lands yngsta
tonsättare. Hans stil är mycket egenartad med den företrädesvis
härskande mollkoloriten och de melodiska linjernas bryska språng.
Typiska härför äro hans två symfonier: eiss-moll, benämnd "August
Strindberg in memoriam", och d-moll. Den förra är ett storslaget
minneskväde över den store diktaren. Något program för
symfonien föreligger ej, men de olika satsernas överskrifter erinra om
olika faser i skaldens utveckling, "Jäsningstid", vari tondikten
skildrar vårbrytningens bittra Weltschmerz och stormande känslors
mållösa oro, "Legend", fylld av sorgens gripande tragik,
"Trollruna", ett groteskt seherzo av demonisk yra och fantastik, slutligen
"Kamp", som lössläpper stridens raseri, där varken fattas
vedersakarnas begabberi eller den triumfala segersången. — Den andra
symfonien bär titeln "Mitt land" och har till rubriker på de olika
satserna: Sagan, Skogen, Vågen, Sommarnatten, Drömmen. I
likhet med Rangströms första symfoni har den ett hänsynslöst, ofta
brutalt tonspråk, som emellertid för den allvarlige lyssnaren
erbjuder talrika moment av inspirerad skönhet. —
För fullständighetens skull vilja vi bland den yngsta svenska
symfonilitteraturen omnämna ytterligare följande kompositörer: Ruben
Liljefors (född 1871) med Ess-dursymfonien (komponerad 1906,
ny-instrumenterad och delvis omarbetad 1917), Adolf Wiklund (född
1879), som skrev sin första symfoni, op. 20, till Kungl. Operans
150-årsfest i januari 1923, Natanael Berg (född 1879) med de
symfoniska dikterna "Allés endet was entstehet", "Traumgevalten",
"Årstiderna" och "Varde ljus", Helmer Alexander son (född 1886),
vars g-moll-symfoni (1923) väckt berättigat uppseende för
framstående formella egenskaper och vackra poetiska stämningar, Hilding
Rosenberg (född 1890), av vars tvenne symfonier endast n:r 2,
C-dur, uppförts offentligt (1922) samt Yngve Sköld (född 1899)
med en symfonisk dikt, behandlande ett lapskt sagomotiv. —
Innan vi lämna de nordiska tonsättarna, måste med några ord
beröras vårt östra grannlands främste kompositör, en av de största nu
levande tonsättarna:
Jean Sibelius (född 1865 i Tavasthus). Man kan utan överdrift
säga, att vad Runeberg varit på poesiens område, det är Sibelius på
musikens. Hans utomordentliga begåvning har alstrat verk, som
tänt eld i sinnena och hänryckning i människornas hjärtan. Han är
ett snille, som banat sig väg i världen, hänsynslöst och med den för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
