Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Händelser och spörsmål - Tysklands sju liv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
minst hade lika många liv som katten, vilken gång på gång slogs ihjäl blott
for ati leva upp igen. Medvetet eller omedvetet har den franska politiken
arbetat på att slå ihjäl detta mångdubbla liv. Ingenting kan vara mera
olyckligt. Tyskland är intet utlevat rike som blott väntar på nådestöten för att falla
sönder. Den enhet som fullbordats i Tyskland genom så oerhörda svårigheter,
med så mycket blod och många lidanden ar en enhet som är djupt rotad i ett
ungt och oerhört utvecklingskraf tigt folks självbevarelsedrift. Denna är den
enda hållbara förklaringen till att det tyska statsskeppet, som till synes
fullständigt redlöst drivit mot sin undergång förmått resa sig sedan stormarna
gång pá gång sopat riggen över bord. Däri ligger förklaringen till att den
fruktansvärda spänningen mellan klasserna ej urladdat sig i en allt
söndersprängande explosion. Och däri ligger förklaringen till det oerhörda motstånd,
som befolkningen spontant bjuder mot varje rörelse att slita bort ett stycke
ur den tyska riksgemenskapen. Den franska politiken, i den mån den satt sig
före att utföra det Sisyfusarbete, som är den tyska enhetens definitiva
söndersprängning, har dragits in på en utveckling som fÖrr eller senare måste sluta
till obotlig skada för Europa och det franska folket i främsta rummet.
Att Tysklands läge undergått en genomgående försämring sedan
Stresemann-regeringen kom till makten är ej ringaste tvivel om. Statsfinanserna ha stadigt
försämrats, marken blivit fullständigt värdelös, det ekonomiska livet inträtt
i en stagnationsperiod, som tar sig uttryck i en förfärande ökning av de
arbetslösas antal och det sociala orostillståndet stegrats i kapp med de långt över
förkrigsnivån stigande livsmedelpriserna. När socialdemokraterna i augusti
detta år beslutit sig för att aktivt medverka till bildandet av en regering, i
vilken även folkpartiet jämte centern och demokraterna togo plats, hade de
uppställt en rad betydelsefulla villkor för sin anslutning. De förnämsta voro:
antagande av sakbördorna såsom garanti för ett valoriserat lån, Tysklands
inträde i folkförbundet, största utrikespolitiska aktivitet, energiskt genomförande
av de av Cunoregeringen i elfte timmen beslutade skatteåtgärderna,
genomgripande skatte- och valutareformer, ovillkorligt införande av guldkrediter och
guldlån samt riksvärnets befriande från alla illegala organisationer. Den första
punkten i detta program motsvarar socialdemokraternas gamla krav på
MEr-fassung der Sachwesten’’ det till säga beskattning i form av indragning till
staten av fast egendom. Vad beträffar guldkrediten var dess genomförande en
nödvändighet om man önskade att skapa en stabil valuta. Hittills hade
rikslånet utgivit lån i pappersmark till industri- och affärsmännen, som genom
markfallet på detta sätt gjorde oerhörda förtjänster. Den riksbankens politik
var en direkt uppmuntran av valutaspekulationen. Ju mer marken föll desto
större blevo låntagarnas vinster. Att själv sätta sig i säkerhet genom att genast
köpa utländska betalningsmedel för det erhållna lånet var ju den givna vägen för
varje ekonomiskt förnuftig man. Guldlånet återigen skulle tjäna till
uppbyggandet av ett stabilt betalningsmedel samtidigt som det erbjöd spararna
möjligheter till en säker placering av det hopsparade kapitalet utan att detta
behövde ske i utländska valutor. Efter dessa riktlinjer gick även
Stresemann-regeringen fram till en början. Finansministern, som var den
socialdemokratiske ekonomen Hilferding, grep sig beslutsamt an med de överväldigande
uppgifterna. En förordning utfärdades som belade med tukthusstraff och höga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
