Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Wigforss, Ernst: Liberalism och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIBERALISM OCH SOCIALISM
391
de olika yrkenas förmånlighet kunna tänkas utan någon rubbning av
de principiella grundvalarna för ett ’liberalt" samhälle. Slutsatsen
förefaller emellertid mycket overklig, eftersom de nämnda
grundvalarna vanligen anses bestå just av den "enskilda egendomen" och
rättigheten att förfoga över den efter behag. Den ekonomiska
liberalismen utgår sålunda från att på det kraftigaste betona
"egendomens" betydelse och därmed också betydelsen av "inkomst från
egendom". Att inkomsterna av egendom äro ytterligt ojämnt
fördelade i våra moderna samhällen, mycket mera ojämnt än
inkomsterna av arbete, är ju ett välbekant faktum, som här inte behöver
närmare exemplifieras. Den praktiskt riktiga frågan är, varpå denna
olikhet väsentligen beror.
Här som annars finns det naturligtvis utrymme för delade
meningar. Socialister torde i regel vara böjda för att mycket starkt
stryka under den ärftliga egendomens avgörande betydelse, och detta
desto mer, ju längre man kommer bort från primitiva förhållanden
eller från samhällen med outnyttjade naturtillgångar i överflöd. Å
andra sidan kan man till och med från nationalekonomiskt håll få
höra den meningen uttalas, att det skulle vara en ur ekonomisk
synpunkt tvivelaktig förmån att bli arvtagare till en förmögenhet.
Förmögna föräldrar ha ju i regel en annan uppfattning och likaså
barnen, men viktigare i detta sammanhang är, att man bland moderna
liberaler alltmera synes få blicken öppen för den ärftliga egendomens
förmåga att göra människors ekonomiska ställning högst olika. Den
engelske nationalekonomen Cannan har med stor skärpa framhävt
denna synpunkt, senast i sin lilla innehållsrika lärobok i ekonomiens
elementer — Wealth, 1914 — där han kort och gott svarar på
frågan varför somliga människor ha stor inkomst av egendom och andra
liten eller ingen alls.
"Den väsentliga orsaken är uppenbarligen det faktum, att alla människor
inte erhålla lika stora mängder egendom genom arv eller testamente. Somliga
erhålla oerhörda belopp och andra små belopp, medan den stora massan inte
får någonting alls."
Den sålunda nedärvda olikheten har naturligtvis sin betydelse inte
blott genom den därav direkt följande olikheten i "arbetsfria
inkomster". Möjligheterna att genom "företagsamhet" skapa sig en
ekonomisk ställning äro helt andra för den som börjar med en viss
förmögenhet, än för den som ger sig ut med två tomma händer, även
om den "naturliga dugligheten" skulle vara densamma och en lika
god utbildning kommit alla till del genom samhällets försorg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
