Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Olberg, Paul: Ryska ställningar och utvecklingslinjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA STÄLLNINGAR OCH UTVECKLINGSLINJER 441
fruktlöst, ty vid minsta försök att protestera hotar man med
avskedande eller också beskyller man klaganden för bråk för att
diskreditera regeringen... I partiets intresse’’, slöt Sacharov sitt tal,
•’fordrar jag att man vidtager en rad nödvändiga åtgärder, som
kunna utrota parasiterna ur det kommunistiska partiet och befria
arbetarmassorna från utsugning genom partiets representanter."
("Dni", n:r 110, 1923.)
Då och då få väl sovjettjänstemännen stå till ansvar för sina
handlingar. Tjänsteförbrytelser utgöra till och med en mycket
väsentlig del av målen i Sovjetrysslands domstolar. Sovjetdomstolorna
fälla stränga domar och sky inte att ofta meddela dödsstraff. Men
alla dessa åtgärder äro fruktlösa. Ty felet ligger inte hos de
enskilda personerna utan hos systemet. I Sovjetryssland, där det inte
existerar någon politisk frihet, har det skapats de gynnsammaste
förutsättningar för makthavarnas besticklighet och korruption. Under
sådana demoraliserande förhållanden kan tjänstemannakåren inte
främja återställandet av statens sunda näringsliv. Detta betyder
med andra ord, att det kommunistiska partiets politiska diktatur står
i skarpaste motsättning till det splittrade landets återuppbyggande.
Under de senaste åren har det utkommit talrika dekret, som man
föregav skulle bilda de rättsliga förutsättningarna för den
kapitalistiska hushållningen. En fast grund för kapitalismen har ännu inte
skapats. Privatäganderätten innebär säkerheten för dess normalå
utveckling. Till följd av denna omständighet och statsapparatens
oförmåga att driva positiv ekonomisk politik, kan det utländska
kapitalet inte få något förtroende för sovjetregeringen. I det stora
hela företräder också det internationella kapitalet denna åsikt. Den
demonstrerades i synnerhet genom sov jet diplomatins fiasko i Genua,
Haag och Lausanne liksom även genom den fullständiga
kapitulationen för Englands ultimatum i maj 1923. Här kan samtidigt en
annan viktig faktor för sovjetpolitiken framdras: den nya kursens
maktlöshet på det ekonomiska området ökar Sovjetrysslands yttre
svaghet, så att landet inte kan komma i fråga som någon
internationell maktfaktor att räkna med.
Våra slutsatser kunna ingalunda vederläggas genom hänvisning
till de redan avslutna koncessionerna och till strävandet från vissa
av Västeuropas kapitalistiska kretsar att göra de ekonomiska
förbindelserna med Sovjetrepubliken aktiva. Som vi redan antytt, gäller
det här endast ett fåtal koncessioner, som praktiskt taget inte spela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
