Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Norlén, Gunnar: Musik och bildande konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
GUNNAE NOBLEN
honom vid komponerandet av sångerna. Som tack tillägnade han
Kunger sitt sista verk, "Vier ernste Gesänge", vilket uppfyllde
denne med berättigad stolthet.
Härmed hava vi kommit till en ny punkt, till konstnärernas
ömsesidiga inspiration genom bestämda verk. Schwind, om vilken
estetikern Riehl säger, att musik så att säga hörde till hans andliga
välbefinnande, och vilken själv ansåg, att varje människa dagligen
behövde en mun full musik, var en ytterst mångsidig musikvän. Han
var pianospelare, han sjöng och spelade första violinen i en privat
stråkkvartett samt uppträdde som violaspelare i orkestern vid en
musikfest i Munchen. Vid en Schubertutställning i Wien fanns
även en pianokomposition, undertecknad Moritz von Schwind. Han
var en mycket nära vän till Schubert, man kallade honom ’ ’den
målande Schubert", och i ett mycket hjärtligt förhållande stod han till
Frans Lachner, vilkens levnad han skildrade på ett utmärkt sätt,
delvis i humoristiska, delvis i symboliska teckningar i den så kallade
Laehner-rullen. Senare betonade han sin djupa beundran för
Beethoven, av vars "Körfantasi", opus 80, han inspirerades till
målningen "Symfoni". I sina teckningar "Akrobatstycken"? som han
ursprungligen kallade "kontrapunktiska övningar", ger oss Schwind
ett alldeles särskilt musikaliskt verk. Han varierar där sjutton
gånger ett givet tema på 15 punkter med tre figurer i alla möjliga
ställningar, i viss mån följande lagarna för en fuga. Talrika äro
hans poetiska illustrationer till tonsättningar, exempelvis
titelvignet-terna till "Barberaren i Sevilla", "Tancred", "Othello" och så
vidare. Operan i Wien smyckade han med en cykel fresker ur
Haydns "Skapelsen"? Mozarts "Trollflöjten" och Beethovens
"Fidelio" samt Mendelssohns "Sköna Melusina". Hans samtida
Genelli hade, liksom Preller, Böcklin, Lenbach och Liszt, av
storhertig Karl Alexander kallats till Weimar. Samarbetet med så
många olikartade och betydande konstnärer i det lilla Weimar
inverkade i hög grad förmånligt även på Genellis produktion. Genom
Mozarts "Don Juan" fick han första impulsen till teckningarna
"En vällustings levnad". Å andra sidan hava i sin tur verk av
Genelli — "Flykten till Egypten" och "Vilan i öknen" —
inspirerat Berlioz till hans musikaliska scener av samma namn, som han
senare samlade i trilogien "Kristi barndom".
Hos en ung konstnär inom den nyssnämnda Weimarkretsen,
Arnold Böcklin, lades här grunden till hans senare, rika skapande sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
