Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Kautsky, Karl: Motrevolutionens utsikter i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 KARL KAUTSKY
fem miljarder francs i skadeersättning,, utan även på Frankrikes, det
land som fick betala ersättningen. Frankrikes industriella uppsving
var till och med varaktigare än Tysklands, som upphörde redan med
krisen 1873.
Eko,nomisk blomstring och under den förste och den tredje
Napoleon även krigsvinster ha kännetecknat motrevolutionerna mot
borgerliga revolutioner och möjliggjort deras varaktighet.
Kan den nuvarande motrevolutionen i Tyskland vänta något
liknande?
II.
Den tyska revolutionen 1918 var av helt annan art än de nyss
nämnda. Den var en proletär och inte en borgerlig revolution. Det
sistnämnda slaget revolutioner är liktydigt med en resning av de mes’,
vittskilda klasser, som alla lidit under feodalism och absolutism: inte
blott kapitalister och intellektuella alltså, utan även småborgare,
bönder och proletärer. Gemensamheten i angreppet gör detta
oemor-ståndligt. När omvälvningen väl är genomförd, börjar konflikterna
mellan de revolutionära klasserna, varvid de, som ha minst att för*
lora, de mest energiska och hänsynslösa, proletärerna och de fattiga
småborgarna, allt mer göra sig gällande. På så sätt blir revolutionen
allt radikalare samtidigt som de inre striderna mellan
revolutionärerna också bli allt bittrare och den basis, på vilken de stå, allt
trängre. Detta trädde särskilt påfallande i dagen under den
klassiska borgerliga revolutionen, den franska, som började 1789. Den
kom slutligen så långt, att Robespierre lät giljotinera sina kamrater
i skräckväldet. Danton och Hébert. Därmed var revolutionens
höjdpunkt nådd; bakslaget, motrevolutionen kom.
Helt annorlunda är o de proletära revolutionerna. Det är inte en
mångfald klasser utan blott en enda, proletariatet, som alltifvän
första början uppbär dem. Bakom proletariatet står inte nåfton
klass, som skulle kunna överträffa den i radikalism. Varhelst den
proletära revolutionen leder till proletariatets seger, förefinnes ingen
fara för att den radikaliseras under sitt förlopp. Storheten i dess
mål leder snarare till att försöket att förverkliga det i praktiken
stöter på svårigheter, som teorin inte förutsåg, och att revolutionen
därigenom blir varsammare i sitt förlopp. Klassmotsättningar inom
proletariatet finnas inte; följaktligen inte heller någon nödvändighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
