Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Kautsky, Karl: Motrevolutionens utsikter i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 KARL KAUTSKY
Men naturligtvis skulle även ett enigt proletariat mött oerhorda
ekonomiska svårigheter. Det krig, ur vilket dess revolution framgick,
var utan jämförelse det väldigaste i världshistorien såväl i fråga
om krigsskådeplatsens omfång som i fråga om storleken av de
kämpande människomassorna och de använda kampmedlens förhärjande
kraft. Emellertid äro den moderna teknikens produktionskrafter så
ofantliga, att de ekonomiska skadorna av kriget, så förfärliga de än
voro, likväl snart skulle ha kunnat botas, om fredsfördragen bloit
tillåtit det. Men dessa, framför allt Versaillesfördraget, visade sig
vara det verksammaste medel att för årtionden framåt omöjliggöra
varje verklig fred och varje ekonomiskt tillfrisknande.
Det skulle överstiga utrymmet för denna artikel att lämna beviset
därför. Det är heller inte nödvändigt. Bland de besegrade, som
naturligt nog mera kritiskt betrakta fördragen, har det inte funnits
någon förnuftig man, som inte från början kunnat förutse sådana
förhärjande följder av fredsslutet. När de besegrade trots detta
be-slöto att underteckna de fredsfördrag man dikterade dem, skedde det
endast emedan de måste, emedan dessa fördrag avpressades dem,
emedan intet annat medel blev dem övrigt att avvända hungerdöden från
det besegrade folket. Men vi väntade även, att segrarna själva skulle
inse de för alla parter ödesdigra konsekvenserna av Versaillesfre len,
så snart krigspsykosen och segerns rus lämnade rum för en förnuftig
nykterhet.
Och denna förväntan besannades även beträffande flertalet av
de segrande nationerna. Blott ett enda folk bragte oss en besvikelse:
fransmännen.
Vad de inte i sina djärvaste drömmar vågat hoppas, det bragte
dem freden: diktaturen över^Europa. Alltsedan slutet av
sextonhundratalet ha engelsmännen alltid sett sin säkerhet blott i den
europeiska jämvikten, i förhindrandet av att någon av de stora
nationerna på fastlandet finge övermakt över de andra. I detta syfte hd
de fört långa och tunga krig mot Ludvig XIV och Napoleon I, ha de
i Krimkriget bekämpat den ryske tsaren och i senaste världskrig
Hohenzollraren. Och nu efter segern över denne var det engelska
statsmän, som av kortsynt demagogi och utan Wilsons vetskap gåvo
Frankrike en härskande ställning i Europa med en makt, som inte
ens Napoleon I någonsin ägt. Ty även när denne nått sin största
styrka, stod ännu mot honom ett obrutet Ryssland och ett starkt
Österrike. Våra dagars Frankrike däremot finner Tyskland fall-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
