Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Björnsson, Edv.: Tysklands betalningsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLANDS BETALNINGSFÖBMAGA 21
och visar sålunda för dessa fyra år en sammanlagd brist på 11 milj.’
Möt detta värde, som visserligen på grund av ’’hålet i väster’’ är
ganska otillförlitligt, men enligt förf :s mening icke for högt, står en
osynlig export av högst 1 milj. Hur har resten finansierats?
Pro-blemet förefaller så mycket mera obegripligt, som Tyskland dessutom
under dessa år fullgjort rent av enorma skadeståndsbetalningar.
Tysklands skadeståndshetalningar
intill februari 1923 uppskattas av skadeståndskommissionen till 8
milj., under det att tyskarna uppskatta värdet av sina prestationer
intill oktober 1922 till 45 milj. och dessutom 47 milj. pappersmark
av växlande värde.
Förklaringen till denna oerhörda skillnad ligger till en del däri, ätt
skadeståndskommissionen ännu icke gottskrivit Tyskland en del
svävande poster, varibland den viktigaste utgöres av i utlandet
konfiskerad tysk egendom, av tyskarna värderad till 12 milj. Mycket av
denna egendom representerade för Tyskland värdefulla tillgångar.
För de nya ägarna är den ofta värdelös. .
Så ägde en tysk gummifirma före kriget nära Paris en filialfabrik,
vilken efter konfiskation bortauktioneradee till rampris åt ett bolag,
som inte kunde sköta densamma. Efter ^kriget erbjöd detta bolag
40 % av sina aktier åt den tyska firman för att denna skulle återtaga
ledningen av fabriksdriften.
Vidare utelämnar skadeståndskommissionen allt, som rent
tekniskt icke kan betraktas som skadestånd till exempel Tysklands
utbetalningar till främmande undersåtar för dessas förkrigsfordringar
hos tyska medborgare. Men framför allt beror skillnaden på olika
värderingsprinciper. De allierade värdera till exempel’ ett fartyg
efter dess realisationsvärde under lågkonjunkturen, tyskarne
däremot efter anskaffningskostnaden vid tiden för leveransen i regel
under högkonjunkturen.
För att få ett bidrag till lösningen av sin huvuduppgift ha förf.
sökt beräkna värdet för Tyskland av dessa betalningar och komma
då efter detaljgranskning av de olika posterna till ett belopp av 26
milj. (kolonier, avträdda områden, ookupationskostnader och dylikt
ej medräknade). Det blir således icke blott resten av
importöverskottet, 10 milj., utan därtill dessa 26 milj., som skola redovisas i
finansieringsschemat för de fyra första fredsåren. I vit^a fall ha inga
förmögenhetsobjekt behövt flyttas utom Tysklands gränser. Saar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
