Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Björnsson, Edv.: Tysklands betalningsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLANDS BETALNINGSFÖBMAGA 23
ytterligare reduktion måate innebära en däremot svarande eller
större sänkning av dess förmåga att år efter år gå i land med en
viss skadeståndsannuitet.
Tysklands framtida betalningsbalans
kan därför icke få något tillskott från osynliga poster. Utgifter av
detta slag, till exempel hyror från de av utlänningar ägda
fastigheterna och så vidare kunna i bästa fall balanseras av intjänta
frakter med mera. Det enda, som framdeles kan lämna bidrag till
skade-ståndslikvider, blir då överskottet på varuutbytet. För att
Tysklands produktion skall få samma effektivitet som före kriget måste
det emellertid alltjämt importera stora mängder livsmedel och
genom ökad råvaruimport ersätta, vad det förlorat av naturtillgångar
i stenkol, järn med mera.
Förf. beräknar denna import på följande sätt efter förkrigspriser:
Livsmedel ..............................1,7 milj.
Eåvaror, förkrigsmängd ........................6,2 ^^
dessutom stenkol ....................................0,9 „
’’ järnmalm .....................0,2 ’’
Övrig .............................................1,0, ’’
Summa 10,o milj.
eller efter nuvarande priser 14 milj.
Om Tyskland på denna import kan bygga upp en export av till
exempel 15 milj., kan det på sin höjd betala högst 1 milj. per år i
skadestånd.
Detta betyder, att Tyskland skulle exportera nära 4 gånger så
mycket som 1922. Och redan detta synes i och för sig omöjligt. Den
första förutsättningen är tillräcklig kredit för finansiering av en
jätteimport på 14 milj. Vidare måste produktionsapparaten ökas.
Tyskland har förlorat cirka 40 % av sina masugnar, 30 % av sina
stålverk etc.
Dess befolkning är undernärd. Skörden av säd och sockerbetor
har under och efter kriget sjunkit med hälften. Vidare måste det
finnas avsättning för en export på 15 milj. mot 8,2 milj (efter
nu-pris 13 milj.) före kriget. Av förkrigsexporten tog till exempel
östra Europa 24 %. Denna marknad är tills vidare nästan ur
räkningen. I England och Frankrike, vilka före kriget mottogo resp.
14 och 8 % av Tysklands export, är köpkraften väsentligen förmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
