Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1924 - Kautsky, Karl: En engelsk agitators minnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ENGELSK AGVIXtOUB MINNEN 113
Däremot har Hyndman redan före kriget offentliggjort sina
minnen i två intressanta band. Över Keir Hardie, som dog
jämförelsevis ung, har en bra levnadsteckning utkommit efter kriget, vilken
redan refererats av mig i denna tidskrift. Nu har också
representanten för den syndikalistiska riktningen, Tom Mann, givit ut sina
minnen.^)
Av Englands socialister äro syndikalisterna de, som vunnit minst
inflytande på den proletära massrörelsen. Och deras förnämsta
representant Tom Mann är likaså den minst betydande av de förut
nämnda ledarna för den engelska arbetarklassen.
Han är ingalunda okänd. En glänsande, lidelsefull talare^ en
utmärkt organisatör, med rik personlig erfarenhet, kallblodig, tapper
och beslutsam, har han alla de egenskaper, som skapa en ledare för
massorna utom en, uthållighet, konsekvens.
Denna egenskap sätter man just i England särskilt högt. Den
kännetecknar alla de övriga här nämnda ledarna.
Genomsnittsengelsmannen hänger med största seghet fast vid sin en gång vunna
övertygelse, ofta till den grad, att denna uthållighet och konsekvens
blir ett fel, försvårar hans anpassning till nya situationer och
hindrar honom att förstå nya idéer. De engel^a arbetarna och likaså
de engelska socialisterna av alla riktningar ha under den sista
mansåldern fått uppge många av de älsklingsidéer, som de i början
omfattade. Men de hålla fast vid det gamla så länge detta är möjligt.
Så ha t. ex. Fabianerna blivit grundligt botade för sina liberala
böjelser. Men likväl har Sidney Webb nyligen utan att bli utmanad
funnit det behövligt, att rikta ett skarpt angrepp mot marxismen.
Tom Mann är av en helt annan sort. En språngartad till synes
alldeles omotiverad ombytlighet i fråga om övertygelse, parti och
verksamhetsfält går igenom hela hans liv. Han förblir därvid
alltid en hedersman. Man mister inte respekten för honom. Men det
fasta förtroende hos massorna, varförutan deras ledare inte kan
åstadkomma något, vinner man inte på sådana vägar.
Hans ungdom var inte mindre hård än Keir Hardies. Född 1856
som fattigmansbarn kunde han inte få gå i skolan mer än tre år.
Vid nio års ålder måste han redan förtjäna sitt bröd först vid en
herrgård, sen i en kolgruva. Sedan blev han lärling i en
verktygsfabrik i Birmingham, där man arbetade sextio timmar i veckan och
vanligen dessutom två timmar övertid om dagen. Likväl försökte
Tom när han blev äldre och förståndigare från sitt femtonde år att
få ersättning för den försummade skoltiden. Härtill stod honom
likväl endast söndagsskolan till buds.
Det bevisar säkert en utomordentlig begåvning och energi, när
han under sådana omständigheter når fram till att bli en
framträdande ledare för en rörelse, som skakat världen.
Tom Mannes Memoirs, London, The Labour Publii^hing Company, W. C. 1.
38 Great Onnont Street, 1923. 334 sid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
