Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1924 - Wicksell, Knut: Befolkningsfrågans nuvarande läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 knut wicj5sell
just det land synes komma att gå i spetsen, som hittills tilldragit sig
allas blickar genom sin underbart starka folkökning — nämligen
Tyskland. Den tyska fruktsamheten var under årtiondena närmast
efter det förra fransk-tyska kriget rent av fenomenalt stor,
ända upp till 40 per tusen av befolkningen — vårt eget tabellverk
har aldrig registrerat en tillnärmelsevis så hög fruktsamhet. Det
var den utomordentligt snabba industriella utvecklingen i Tyskland,
som en tid bortåt möjliggjorde ett dylikt födelsetal, men även den
kunde icke hindra att, om man får tro Mombert, halva den tyska
befolkningen kunde karakteriseras såsom undernärd, och att i
synnerhet spädbarnsdödligheten var fruktansvärt stor.
Mot slutet av 90-talet och än mer under innevarande århundrades
första decennium började emellertid till följd av en bland arbetarna
uppkommen, nymalthusiansk rörelse, den s. k. födelsestrejken, den
tyska nativiteten att raskt avtaga; under åren närmast före
världskriget hade den t. o. m. begynt att sjunka även i absolut mått, så
att man t. ex. från och med år 1916 — till skillnad från alla
föregående år — icke längre behövde utvidga de tyska folkskollokalerna,
enär de redan befintliga fullt räckte till för det minskade antalet
barn. Den bekanta, även i vårt land väl kända, statistikern och
nationalekonomen, professor L. Bortkiewicz i Berlin, förutsade kort
före kriget, att om förhållandena utvecklades på samma sätt som
dittills, skulle, såsom han uttryckte sig, ’’den kritiska punkten’’
d. v. s. jämvikt mellan födelser och dödsfall i Tyskland vara
uppnådd redan efter 25 år, så att den tyska befolkningen vid denna
tidpunkt skulle ha övergått till den stationära typen liksom dess franska
granne. Av dessa 25 år återstå alltså i nuvarande stund endast
c:a 15, och det ser verkligen ut, som om — alltjämt frånsett den
abnormt låga fruktsamheten under kriget — han skulle få rätt i sin
spådom, kanske t. o. m. i högre grad, än han själv förmodat. Man
torde tämligen allmänt ha trott, att födelsetalet i Tyskland skulle
betydligt stiga efter kriget, helst som antalet ingångna äktenskap,
såsom vanligt efter ett krig, ’hade undergått en kolossal stegring;
men detta blev icke fallet. Även när den var som högst (år 1920)
uppgick den relativa födelsesiffran icke på långt när till vad den
utgjort under sista året före kriget. Sedan dess har den ytterligare
sjunkit, så att den i fjor (1923) endast utgjorde mellan 22 och 23
per tusen av befolkningen och alltså icke var så mycket högre än
den nuvarande franska: c :a 18 pro mille. — Men även därvid kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
