Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1924 - Wicksell, Knut: Befolkningsfrågans nuvarande läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
befolkningsfrågans ni^vakande läge 199
åtminstone känner jag intet histori^t exempel på, att den i ett sådant
fall uteblivit.
Gå vi till vårt eget land, så har, som bekant, fruktsamheten sedan
flera årtionden varit i relativt sjnnkande och från och med år 1910
(preventivlagens tillkomstår!) jämväl i absolut tal (med undantag
blott för år 1920). Fjoråret satte härutinnan vad man kallar
bottenrekord, i det vi då med ett födelsetal av 18,8 per tusen av
befolkningen kommo alldeles intill den franska nativiteten. På grund av
den ytterst låga dödligheten (mindre än 11% Voo) ha vi visserligen
fortfarande ett ieke ringa födelseöverskott; men dettg, kan endast
vara en övergående företeelse, ty genom de högre åldersklajssernas
relativa tillväxt måste dödstalet stiga. Det nuvarande absoluta
födelsetalet, c :a 112,000 nyfödda, är i själva verket vid nuvarande
dödlighet inom de olika årsklasserna, och även om all utvandring
upphörde, nätt och jämnt tillräckligt att upprätthålla befolkningen vid
dess nuvarande numerär av sex miljoner. Skulle födelsetalet bli
stående vid denna siffra, så skulle därför det egendomliga inträffa, att
befolkningen först icke så litet stege — låt oss säga till 7 miljoner —
men därefter, utan alla nya förändringar, ginge tillbaka till 6
miljoner.
Nu är det dock sannolikt, att nativiteten hos oss icke ännu satt
sitt bottenrekord för framtiden. Även här torde städernas
förhållanden vara måttgivande. För 10 år sedan hade Stockholm högre
nativitet än den nu för hela landet genomsnittliga. Det ligger då
egentligen ingen orimlighet i en förmodan, att om nya tio år hela
landet skall ha kommit ner till samma genomsnittssiffra som
Stockholm nu. Men denna skulle, om den sedermera bleve konstant (i
absolut tal) och man räknar på samma sätt som vi ovan gjort, endast
räcka till för att upprätthålla en befolkning på 41/2 miljoner —
liksom i början av 1880-talet — och dit skulle då folkmängden
efterhand komma att sjunka.
Naturligtvis är icke här fråga om några spådomar, endast om en
tänkbar och icke alldeles osannolik utvecklingsgång, vilken i och för
sig ingalunda är ägnad att förskräcka, tvärtom. Även vårt lands
ekonomiska utveckling under senare årtionden har haft en dylik
tillfällig och artificiell karaktär. På en naturtillgång, som icke blott
är uttömlig liksom stenkolsgruvorna, utan relativt snabbt uttömlig,
åtminstone för en lång följd av generationer — jag menar de norr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
