Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Sommarin, Emil: Till nationalekonomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 emil sommarin;
mässiga strävan att tillgodose sina behov med minsta möjliga
ansträngning, och det tar sig uttryck redan i uppfinningarna av enkla
redskap och vapen. Tidigt kom människan nämligen till insikt om,
att styrkan båtar föga, där vett ej finns, och att den som spar, han
har. Erfarenheter och färdigheter gingo i arv och skapade
traditioner, liksom man har yrkestraditioner i våra dagar. I våra
yrkesskolor förstår man ganska väl att inplanta ekonomiskt tänkande,
även om man inte där undervisar i nationalekonomi. Det ekonomiska
tänkandet är inte förbehållet vetenskapsmännen.
De bärande "tankarna’’ i den nationalekonomiska vetenskapen,
sådan den utvecklat sig sedan mitten av 1700-talet, äro givetvis — de
allra flesta — var för sig långt äldre än deras systematisering till en
från andra vetenskaper skild fackvetenskap. Att arbetaren är värd
gin lön, att det är från jorden livsmedel och råvaror utvinnas —
"oned bekymmer skall du nära dig av henne i alla dina livsdagar’’
— att den som lånar ett redskap av sin granne, får göra en återtjänst
eller ge någon ersättning, att ränta bör betalas på penninglån, när
de ej ges blott som handlån åt behövande, och att mynten förlora i
värde eller köpkraft, om de allt för hastigt mångfaldigas,
exempelvis genom utmyntning i flerdubbelt antal med samma prägel, men
försämrad vikt och finhet, — med dessa satser blevo människorna i
sitt inbördes samliv väl förtrogna på tidiga kulturstadier. Varför
behöva då dessa enkla sanningar presenteras såsom religionsstiftares
och filosofers tankar, och varför skola de omges med en nimbus av
svårbegriplighet genom att omtalas under den moderna
nationalekonomiens lärda beteckningar, t. ex. produktivitetsteorin redan på sida
5 såsoim ingående i den kinesiske religionsstiftaren Konfutses
läromeningar fem hundra år före Kristi födelse. Ett sådant
franxställ-ningssätt vittnar om en falsk vetenskaplighet, vilken påminner om,
huru språkligt halvbildade eller obildade personer ständigt inblanda
utländska ord i sitt tal, för att det skall låta fint. Vetenskapen
själv föredrar enkelheten med beaktande av den klassiska satsen, vad
du ej klart kan säga, vet du ej. — Nationalekonomiens s. k.
dogm-historiker, vilkas tillvaro flyktigt antydes med den mindre vanliga
benämningen doktrinhistoriker, ha för visso grundad anledning att
i specialframstäUningar omtala äldre uppfattningar, som på ett eUer
annat sätt synas kunna gå igen uti senare tiders arbetslönsteorier,
kapitalvärdeteorier, teorier om penningvärdet och dess förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
