Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Sommarin, Emil: Till nationalekonomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 emil sommarin;
Det antagandet må vara tillåtligt, att han betytt mera för det
ekonomiska tänkandets utveckling i Sverige än f. d. grosshandlaren
Jö-ransson, som tillägnats en hel sida i nationalekonomiens historia.
Det är sannerligen fatalt, att Holmbergsson icke nämnes^), liksom
naturligtvis icke heller Sartorius bland tyskarna, ehuru Thunen ju
studerade i Göttingen.
Nationalekonomien såsom vetenskap i Adam Smiths grundläggning
aktualiserades i England under Nordamerikas Förenta staters
befrielsekrig och Napoleonskrigen, vilka satte det brittiska folkhushållet på
hårda prov. Under världskriget 1914—1919 och därefter ha vi i Sverige
fått erfara, huru ofred i världen kan göra brännande alla de
viktiga frågorna om folkförsörjningen, särskilt med brödsäd (folkhus^
hållningskommissionen), om industriens förseende med bränsle och
råämnen, om fraktfarten på världshaven och om penningvärdets
försämring och prisnivåns stegring samt slutligen om prisfallet, fredsr
kri^n och arbetslösheten, ävensom möjligheterna att återställa ett
stabilt penningvärde. I den populära och vetenskapliga diskussionen
av alla sådana problem i England under 1700-talets sista och
1800-talets första årtionden kom ’’Folkens välstånd’’ att göras till
utgångspunkt för otaliga utläggningar, och även mera självständiga
bidrag tiE diskussionen om ett eUer flera bland dessa viktiga
problem anknötos på ett eller annat sätt tiU Adam Smiths verk. Tack
vare de engelska tidskrifternas, t. ex. Edinburgh reviews,
internationella spridning, bl. a. i Sverige, följdes diskussionen med intresse
även i andra länder, bl. a. i vårt.
Malthus’ befolkningslära och Eicardos jordränteteori, som båda
tillhörde de förnämsta resultaten av de nationalekonomiska
meningsutbytena under revolutions- och Napoleonskrigen, syntes orimliga för
amerikanarna i 1800-talets början, vilka då icke kände något svårare
hinder för utbredningen och höjningen av landets odling än bristen
på folk. Stigande folkmängd möjliggjorde en bättre fördelning och
organisation av arbetet inom de nordamerikanska kolonierna, vilket
Eftersom tidskriftslitteraturen icke observerats, är d-et mindre förvånande,
att exempelvis Johan Johansson icke kommit med. Nordisk Familjebok nämner
honom såsom en av den politiska pressens grundläggare i Sverige, och för det
liberala genombrottet här i landet på 1820-talet var han en av de mest verksamma,
bl. a. såsom medredaktör i "Argus, politisk, litterär och kommersiell tidning".
Dess glanstid inföll 1821—1823.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
