Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1924 - Hildén, Kaarlo: Kampen om oljan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420 kaaelo hildén
tände privilegier. I själva verket har detta betingats av flera
omständigheter. Först och främst »bör framhållas, att oljemarknaden
karakteriseras av utomordentligt starka prirfluktuationer, kanske
närmast beroende av produktionens växlingar. Som ett exempel kan
anföras, att i början äv år 1921 betalades det 6:10 dollars pr barrel,
men i juni samma år hade priset sjunkit till 2:25 dollars, alltså
med 63 %, för att åter i december stiga till 3: 50. Sådana
prisförändringar kunna endast kapitalstarka företag rå med utan att duka
under. Vidare måste framhållas, att typisk för oljeindustrien — och
i och för sig förklarlig — är en intim förbindelse mellan anskaffning
av råvara, förädling, handel och transportväsen. Oljebolagen sköta
med andra ord om hela den process, som börjar med råvarans
utvinnande ur jorden och slutar med fördelningen åt konsumenterna; i’
vissa fall sträcker sig denna koncentration ända till minuthandeln.
En sådan väldig apparat kan ej sättas i gång med små ekonomiska
resurser.
Skarpast ha motsatserna mellan de stora oljekoncernerna och
sålunda mellan stormakterna framträtt i frågan om de
mesopotamisk-persiska oljefälten. År 1914 hade brittiska regeringen i
Mesopotamien erhållit oljekoncessioner. Under världskriget, år 1916, träffade
Frankrike och England en överenskommelse om områdena i Mindre
Asien, enligt vilken Frankrike lovade erkänna alla brittiska
oljekoncessioner i de delar, vilka tillerkändes detsamma. Senare, år 1920,
tillkom en ny överenskommelse i San Remo, enligt vilken Frankrike
å alla mesopotamiska oljefält erhöllo 25 % av produktionen mot vissa
förpliktelser, vilka berörde transporten genom det franska
mandatgebitet. Förenta Staternas intressen hade emellertid alls ej beaktats,
vilket väckte amerikanarnas missnöje. Förenta Staterna, vilka trätt
i breschen för Standard Oil, fordrade i en till brittiska regeringen
ställd not delaktighet i oljefälten samt — åberopande artikel 22 i
folkförbundstraktaten — godkännande av de öppna dörrarnas politik
i alla mandatområden. England svarade med en utförlig
redogörelse, av vilken emellertid tydligt framgår önskan att för sig
monopolisera de mesopotamiska oljefälten. Det amerikanska svaret är
veterligen ej bekant, men av allt att döma ha Förenta Staterna erhållit
kompensationer i Persien. I sistnämnda land trodde sig England
efter den ryska revolutionen helt kunna negligera
överenskommelsen av år 1907, enligt vilken Persien delades sålunda, att norra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
