Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1924 - Jacobi, Alrik: Statssekreterarna och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 ALBIK JACOBI
oberoende av de i>olitiska skiftningarna. I sådant syfte föreslogs, att
dessa ämbetsmän borde tillsättas med fullmakt — ett yrkande, som
av riksdagen lämnades alldeles utan avseende* Icke desto mindre är
det tydligen denna uppfattning, som går igen i herr Hallendorffs
artikel, där han vill ge statssekreterarna till uppgift att
representera ’’kontinuiteten under den parlamentariska apparatens
växlingar’’. Denna uppgift — motsvarande de s. k. ständiga
understatssekreterarna i England — lärer väl dock i vårt land få anses
tillkomma icke statssekreterarna utan expeditionscheferna, vilka H.
i sin motion fullt konsekvent också ville bibehålla såsom
departementschefernas närmaste medhjälpare.
Att 1917 års riksdag vid sitt beslut om
departementsorganisationen icke biträdde de synpunkter, herr Hallendorff gjorde sig till
förespråkare för, bör nu naturligtvis ingalunda hindra honom och
hans meningsfränder att fortfarande hävda sin uppfattning och, så
långt sig göra låter, även söka få densamma tillämpad i praktiken.
Men samma rätt måste också tillerkännas dem, vilka i denna fråga
stå på den ståndpunkt, som bl. a. kom till uttryck i land^övding
Schottes förslag. Det uttalande, varom riksdagen enade sig, var,
som så. ofta är fallet, en kompromiss, som kom till stånd därför, att
man på olika håll var ense om behovet av de nya befattningarna.
Med de delade meningar om ämbetets karaktär, som redan vid
sakens förberedande behandling kommit till uttryck, lär nog en var
hava insett, att denna fråga icke vore för all framtid avgjord genom
ett principuttalande av en tillfällig riksdagsmajoritet, utan att först
den kommande utvecklingen och det politiska livets naturliga krav
komme att här bliva bestämmande. (Landshövding Schotte gav i
andra kammaren ett direkt uttryck åt en dylik tanke.) Det är
ju på denna väg statsrådet utvecklats från en krets av konungen
utvalda förtroendemän till en i främsta rummet av riksdagen
beroende korporation, vid vars sammansättning de partipolitiska
synpunkterna absolut dominera över ämbetsmannameriterna, utan att
någon numera reflekterar över, huruvida detta står i strid med
författningens egentliga mening. Och i sistnämnda fall gäller det
dock icke bara ett uttalande i en riksdagsskrivelse, utan
regeringsformens uttryckliga ord, som inför det moderna statslivets krav
erhållit en skäligen fri tolkning.
Vad nu statssekreterartjänstema beträffar, framgår av riksdagens
uttalande tydligt, att man förutsatte personalombyte på dessa poster
såsom något helt naturligt i de fall, där förutsättningar fattades för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
