Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1924 - Jacobi, Alrik: Statssekreterarna och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 ALBIK JACOBI
verkande faktor är kanske också, att högern inom sin riksdag^rupp
hittills knappast haft några kvalificerade krafter i den ålder och
levnadsställning, att de kunnat eller velat åtaga sig en
statssekreterares arbetsbörda. Med den tendens, som inom högern i år
framträtt, att i det parlamentariska arbetet insätta akademiskt och
administrativt utbildade män av yngre årsklasser, kan måhända
förhållandet bliva annorlunda. ’
Även om sålunda utvecklingen skulle gå därhän, att vid
stats-sekreterarposternas besättande de politiska meriterna mer än
hittills bleve avgörande, så åtei^tår frågan, huruvida denna
futveck-ling är av den art, att den kan anses innebära ’’Förvaltningens
politisering’’, såsom professor Hallendorff rubricerat sin kritik.
Enligt "min mening är denna rubrik missvisande och obefogad.
Statssekreterarna intaga inom förvaltningen en så säregen ställning, att
deras eventuella "politisering" ingalunda kan bedömas på samma
sätt, som en motsvarande utveckling i fråga om t. ex. de centrala
verkens chefer. Skillnaden markeras tydligen genom riksdagens
bestämda uttalande, att statssekreteraren i allm.änhet ej borde
deltaga i departementens administrativa arbete, utan helt ägna sig åt
uppgiften att vara departementschefens närmaste medhjälpare vid
riksdagsarbetet och därmed sammanhängande uppgifter. Härmed
följer visserligen —enligt 1917 års riksdagsskrivelse — icke att han
får någon politisk ställning eller har några politiska uppgifter av
självständig art att fylla. Detta må^te han lämna åt sin chef såsom
den konstitutionellt ansvarige. Men att han såsom dennes högra
hand måste syssla med politik — detta ord även taget i bemärkelsen
pariipolitik — är en ofrånkomlig nödvändighet, och att hans egen
politiska åskådning därvid alltid skall kunna lämnas ur räkningen
är lika otänkbart som att fordra opolitiska departementschefer.
Statsrådets politisering är i en parlamentarisk stat ett odisputabelt
faktum, och härmed kan måhända följa en liknande utveckling i
fråga om ministrarnas närmaste medhjälpare, men därifrån är och
bör steget vara långt till den "förvaltningens politisering", som för
oss socialdemokrater ingalunda står såsom mer eftersträvansvärt än
för våra borgerliga motståndare.^)
Det må här med erkännande noteras, att även från borgerligt vänsterhåll
(jfr Dagens Nyheter 5/12 1924) uttalats obetingad anslutning till den
uppfattning rörande statssekreterarinstitutionen, som den socialdemokratiska regeringen
genom här omskrivna utnämning givit uttryck åt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
