Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1924 - Kautsky, Benedikt: Den österrikiska socialdemokratin och folkförbundets saneringspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ÖSTEBE. SOCIALDEMOKEAtllf OCH FOLKFÖEBTjKDEt^ SANEElNÖSPOLITIK 465
aldrig lått ’kredit från utlandet till rekonstruktion av sitt
ekonomiska liv,
Det sätt varpå näringslivet i Österrike åter kom i gång, är
anmärkningsvärt. Det medel, som huvudsakligen kom till användning,
var den inflation, som uippkom genom ett onormalt utgivande a/v
pappersmynt för statliga ändamål. Staten hade genom att skiljas
från de rikaste områdena mistat sina viktigaste inkomstkällor och
hade därjämte övertagit större uppgifter än under tiden för de
större skatteinkomsterna. I det nya Österrike stodo de statliga
centralerna kvar, med sin stora tjänstemannakår, som var beräknad för
förvaltningen av de nu avskilda provinserna, och de tyska
tjänstemännens fördrivande från de nybildade staterna ökade ännu mer de
statsanställdas antal. Därtill kom, att den allmänna nöden tvang
•staten att övertaga nya uppgifter. Krisen, som krigsindustriernas
upphörande framkallade, ledde till inrättandet av
arbetslöshetsunderstöd, den ständiga prisstegringen, som stod i den skarpaste motsats
till den stora massans nöd, medförde, att staten beslöt sig för att
lämna bidrag till inköp av de viktigaste livsförnödenheterna,
isynnerhet mjöl och fett.
Alla energiska åtgärder mot det växande underi^kottet
omintetgjordes av de borgerliga partierna. Den förmögenhetsskatt, som
krävdes av socialdemokratin och vars omedelbara inkassering hade
gjort det möjligt att hejda nöden för en lång tid, saboterades av
dem, tills inbetalningen genom penningvärdets fall blev värdelös.
Till en fcörjan hade likväl inte näringslivet någon känning av
inflationens nackdelar utan bara av dess fördelar. Den österrikiska
kronans hastiga fall, som började med vapenstilleståndet och som
påskyndades av upplösningen av myntunionen med Tjeckoslovakiet
och Jugoslavien, gjorde den till ett omtyckt spekulationsobjekt på
Västeuropas valutabörser, särskilt de schweiziska, som räknade med
att den skulle stiga efter freden. Genom detta uppköp av
österrikiska sedlar bestod utlandet indirekt Österrike en avsevärd
subvention, vars verkliga storlek man knappast nu kan uppskatta, men
som säkert belöpt sig till flera hundra miljoner guldfranc.
Inom landet visade sig inflationen så, att de österrikiska priserna
ständigt kommo efter världsmarknadspriserna, så att exporten på
detta sätt främjades oerhört. Österrikes industri kom helt och hållet
i gång och antalet arbetslösa, som på våren 1919 varit så stort som
180,000 sjönk 1920 och 1921 nästan till noll.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
