- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
5

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Socialdemokratisk samhällssyn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOCIALDEMOKRATISK SAMHÄLLSSYN

5

resultat? Människan är ingalunda ett sådant där fristående jag,
fastmer existerar hon såsom människa endast och uteslutande i och
genom samlivet med de andra. När samhället lever och utvecklas,
lever och utvecklas i och genom detsamma den enskilda människan.
När den enskilda människan strävar och arbetar, arbetar i och
genom henne samhället — både förgångna och nu levande släkten —
och går emot okända eller anade mål i oändlig räcka.

Människans sociala förbundenhet existerar à priori och är ett
integrerande led av hennes natur. Först med den nya åskådningen
blir den emellertid henne medveten. Med denna insikt om människans
samhälleliga väsen, d. v. s. den mot den nya ekonomin svarande
formen av socialt medvetande, är det -atomistiska betraktelsesätt och
därmed sammanhängande system av individuella naturrättigheter
övervunnet, vilket bar upplysningstidevarvets filosofi och ekonomi,
och som är det konstitutiva för "borgerlig" samhällssyn till skillnad
från socialdemokratisk.1) Den innebär en ny utgångspunkt för det
människans praktiska omdaningsarbete dag för dag, som är
samhällsutvecklingens innehåll, en ny belysning av de problem, som
produktionsorganisationens fortgående omvandling under människornas
strävan uppställer för dem. Ser man närmare efter, skall man
emellertid finna, att övervinnandet av naturrätten betyder icke så mycket
ett upphävande, som fastmera ett lyftande upp av de "naturliga
människorättigheterna" i en högre syntes.

Den socialistiska kritiken har väl ofta hävdat, att proklamationen
av de naturliga rättigheterna2) och ännu mer deras tillämpning som
ekonomiskt låtgåsystem blott vore en omskrivning för borgerliga
klassintressen, och att triumfen för dessa, men ingalunda för
allmänmänsklig frihet, vore innehållet i sjuttonhundratalets stora
omvälvning. Hur sant detta än må vara, får det dock icke förleda till den
slutsatsen, att den uppåtsträvande borgarklassen skulle ha drivit
falsarium, ignorerat det allmänna bästa och blott från klassegoistiska
utgångspunkter förfäktat sina krav. En sådan slutsats vore falsk.
’ ’Endast i de allmänna rättigheternas namn kan en särskild klass åt
sig vindicera herraväldet",3) men för att detta skall lyckas, torde

*) Härmed är ingalunda sagt, att alla nu så kallade borgerliga grupper hylla
densamma. Den sociala synen har trängt undan naturrätten långt in i det s. k.
borgerliga lägret och blir alltmera den härskande. Å andra sidan finnes
naturrättslig syn ofta även hos arbetarklassen.

2) Människornas "naturliga och oförytterliga rättigheter’ \ enligt franska
revolutionens författningar, äro till "frihet, jämlikhet, egendom och säkerhet".

3) Marx (1843), Nachlass I, s. 395.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free