Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Socialdemokratisk samhällssyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALDEMOKEATISK SAMHÄLLSSYN
11
den demokratiska delaktigheten är utsträckt till det hela, där intet
område är reserverat för ’ ’naturliga’’ rättigheter, stående över
hänsynen till det gemensamma bästa. Det är på en gång individuell
allmänmänsklig naturrätt till delaktighet och social ändamålsenlighet
som rättesnöre för dess utövning.
Härmed ligger det klart, att den socialistiska samhällsåskådningen
— till skillnad från de slutsatser, som kunna dragas genom att i
densammas ljus ställa den konkreta ekonomiska verkligheten och
därpå baserade krav, representerande socialistisk teori och praktik i
trängre mening — förer jämnt så långt, som att alla mänskliga
livsföreteelser i princip äro samhälleliga angelägenheter, föremål för
gemensamt intresse, och att envar äger delaktighet i dem. Men ej heller
längre. Liksom den verkliga statens kännemärke är, att dess
angelägenheter äro folkangelägenheter och delaktigheten i dem allmän,
så är det verkliga — eftersträvade — samhällets kännetecken, att
dess angelägenheter och delaktigheten i dem äro och erkännas vara
gemensamma för alla. Det måste så vara, emedan liv och utveckling
av den enskilde oberoende av det gemensamma ej kan finnas. "Den
fria association, vari vars och ens fria utveckling är villkoret för
allas fria utveckling" — det är både konstaterandet av ett faktum
och uppställandet av ett program med ledning därav.
Men lika litet som av kännemärket på den verkliga staten följer
något om det sätt, varpå angelägenheterna skola lösas, lika litet följer
av kännetecknet på det verkliga samhället någonting om form eller
metod för dess organisation. Riktlinjen för strävandet blir den
sociala ändamålsenligheten, d. v. s. förmågan att främja den
mänskliga utvecklingen, tolkad under gemensam delaktighet för alla. Och
här spelar naturligen samhällets uppdelning i grupper med olika
socialt läge en väsentlig roll, emedan tolkningen gärna utfaller olika
alltefter detta. Det är häri klasskampens betydelse såsom historiskt
instrument bottnar. Den "församhälligade människan" betecknar
just människan sådan hon faktiskt är i sin sociala miljö, ändrande sig
under sin utveckling och med variationer i syn och psyke mellan
olika tider och skikt i oändlighet; till skillnad från den abstrakta
och oföränderliga "människan i och för sig", som aldrig i
verkligheten existerar. Vilka former strävandet skall finna, låter sig
emellertid icke à priori sägas, utan måste bero på de i varje fall rådande
förutsättningarna. Socialismens ekonomiska åskådning är därför
historisk och relativistisk. Dess praxis är städse knuten till produk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
