- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
54

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Wigforss, Eva: Lika lön eller marknadslön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

EVA WIGFORSS

efterhand som industrialiseringen tvang kvinnorna att arbeta utom hemmet,
fingo de erövra det ena yrket efter det andra och då främst de som i art och
pris lågo det obetalta hemarbetet närmast. Och när utvidgningen av
kvinnornas arbetsområde måste ske genom undanträngande av männen, har det skett
genom att kvinnorna låtit underbetala sitt arbete. Och männens skydd mot
denna illojala konkurrens har, där motstånd inte räckt, legat i denna
uppdelning av arbetet i manligt och kvinnligt, mellan vilka konkurrensen är försvagad.
Att denna männens prioritet till a"rbetet betytt något, förstår man av den
lätthet, varmed kvinnorna erövrat nya arbetsfält, t. ex. skrivmaskiner och telefon,
jämfört med svårigheten att intränga på t. ex. typografernas yrke, där de
åtminstone på handsättningens tid hade stora förutsättningar, men hindrades av
organiserat motstånd frän männen.

Ett underbetalt arbete bör ju enligt alla ekonomiska lagar medföra en så
ökad efterfrågan, att priset så småningom stiger till sin riktiga nivå. Men
inför de många exempel på olika värderat manligt och kvinnligt arbete, där en
sådan följd inte kan konstateras, tvingas man ofta att betvivla denna regulators
effektivitet, och man har svårt för att tro, att den stora massan av kvinnligt
arbete verkligen skulle ha nätt den punkt, där en löneökning skulle medföra
ett utbyte av kvinnor mot män, och där man alltså kunde påstå, att den lägre
lönen bevisade en lägre arbetsprestation.

Det finns i kvinnornas arbetsliv så många irrationella moment, som kunna
göra dem till offer för en fortgående utsugning. De välja oftast inte arbetet
för livet, utan behålla giftermålet samtidigt i sikte och skaffa sig sämre
utbildning, välja ur framtidssynpunkt sämre yrken, där de sen få nöja sig med en
lägre lön, om de stanna kvar, än de fått, om de valt sitt yrke för livet. Eller
fä de gå över och börja pä nytt i ett annat yrke. Och de som gifta sig och
stanna kvar ha inte samma tvång att förtjäna en existenslön, långt mindre en
familjeförsörjarelön. De få svårare att organisera sig och svårare att driva
upp lönerna. De äro vana att i hemmet få utföra ett tungt och träget arbete
utan lön och därför böjda att vid en jämförelse med detta arbete övervärdera
den kontanta lönen utanför hemmet. Men på samma gång föredraga de kanske
ett strängare men för dem mera tilltalande arbete, t. ex. sjuksköterskans, för
en lägre betalning än ett mindre strängt men mindre tilltalande. De äro
bundna vid familjen i mycket större utsträckning än männen, och ett arbete, som
kan bedrivas i hemmet, har därför mycket stora förutsättningar att bli ett
ut-svettningsyrke. Om en man kan få bättre betalt arbete på annat håll, flyttar
familjen, om en av dess kvinnliga medlemmar kan få det, får hon väga
fördelen härav mot olägenheten att lämna familjen, och vill hon inte detta eller är
hon inte fullt självförsörjande, så stannar hon hellre på den sämre betalta
platsen. Och slutligen gör det förhållandet, att kvinnorna under den ur
arbetssynpunkt ofta bästa perioden av sitt liv ägna sig åt hemmen, medellönen för dem
lägre eftersom en större procent gamla och unga komma med än bland männen.
Var och en som aldrig så lite studerat kvinnolöner vet, att det ofta inträffar,
att när kvinnor ersätta män i ett arbete få de sämre betalt, även om de utföra
precis samma arbete och precis lika bra eller bättre. Denna synpunkt, att om
kvinnorna visa sig kunna utföra ett förut av män utfört arbete, så böra de få
göra det men mot lägre lön, tycks inte heller vara främmande för
departementschefen. Åtminstone har man svårt för att på annat sätt tolka hans yttrande att
’•allt eftersom erfarenhet vinnes angående den kvinnliga arbetskraftens
användbarhet på olika områden, bör möjligheten och lämpligheten av att i större
utsträckning tillgodogöra sig denna arbetskraft för statstjänsten göras till
föremål för undersökning. I den mån man då finner sig vara betjänt av att
använda kvinnlig arbetskraft, böra därefter lämpade befattningar inrättas. Det
syfte, man avsett att vinna förmedelst anordningen med lägre lon till kvinna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free