- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
90

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Carleson, C. N.: Hjalmar Branting — teoretikern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

C. N. CARLESON

"Ned med vapnen!" översattes, lästes och beundrades, oeh August
Strindberg skrev direkt under personliga intryck av en handfull
pacifisters kongress i Genève, dit f. ö. Branting, om jag ej
missminner mig, redan i tidiga år gjorde en och annan utflykt, skrev en
impulsiv antikrigsnovell i sin berömda samling: "Utopier i
verkligheten." Otvivelaktigt har en utpräglat pacifistisk miljö inriktat
Brantings syn på rustningar och krig. Hans humanitära åsikter
härutinnan ha väl aldrig rubbats av tvivel och hans strävan har säkerligen
aldrig vikit från ett ideellt fredsmål. Men även här — lika tydligt
och uppenbart som på ovan antydda områden — var det åter en
"revisionistisk" böjelse att vart ögonblick räkna med det möjliga
som blev bestämmande för metoderna för hans antimilitarism, vilken
var rotad i en vid och djup Vägning av de sociala krafter och
faktorer, som kunde samlas och danas för krigets utrotning. Därför
kom han ofta och länge att stå kritisk och skeptisk gentemot vissa
yttringar av blott-pacifism. Han fann ofta denna pacifism vara
alltför "sublim", alltför gasformig för att duga stort i
trustkapita-lismens och jätterustningarnas fimbulvintertider. Kortligen: han
var föga villig att lyssna till en — låt mig säga — alltför
deklamatoriskt luftig pacifism.

Samma slags pacifism lät sig ju ej heller riktigt väl förlikas med den
marxistiska kritiken av kapitalistisk revolutionering av ej blott de
nationella, utan även av de internationella förhållandena.
Sannolikt har han därför alltid sett en långt starkare underpant för
världsfred och avrustning i ett rastlöst arbete för förverkligande och
utspecialisering av Kommunistiska manifestets slutord: "Proletärer
förenen eder"! än i tiotusentalen pacifistiska resolutioner,
uppgjorda efter ett ganska schablonartat, i generella och kraftlösa
termer utformat schema. Hans politiska realism tycktes ständigt viska
i hans öra, att själva idén måste växa under hårdaste brottning med
livets realiteter. En subsidiär idé till det pacifistiska idékomplexet,
en idé, som tycktes förena realism med idealitet, var t. ex. vad han
ofta framhöll, nämligen att fredssträvandena måste för att komma
någon vart fotas på ett försäkringssystem mellan staterna, ett
system höjt över de moderna stormaktsalliansernas snar-ast farliga torso
till ett ordnande av de mellanfolkliga förhållandena. Ut ifrån
denna konception ha vi att fatta och förstå den balans han sökte
finna och stärka mellan nationell självständighet och internationell
kontroll. Här är även nyckeln till den ställning han intog gentemot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free