Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Karleby, Nils: Hjalmar Branting och Tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
NILS KARLEBY
tör som kunde ägna den större delen av* sin arbetskraf t". Det är
under dessa förhållanden märkligt och ett starkt vittnesbörd om
Brantings goda personliga förbindelser, att han ändå lyckades få
tidskriften så pass enhetlig och de olika bidragen så pass samstämda
som fallet var. Detta gäller, även om det måste medgivas, att
tidskriften i något mindre grad blev det ’ ’uttryck för det inre
utvecklingsarbetet inom rörelsen"*, som den var avsedd att vara, än för
Brantings politiskt och socialistiskt ledande verksamhet — såvida
icke denna just representerade huvudfåran i den nämnda
utvecklingen. Sedda var för sig, stå även de utifrån insända bidragen —
bortsett från en och annan utfyllnadsuppsats — på en hög nivå och
en genomläsning kan än i dag beträffande flera av dem ge god
valuta. Författare, som spontant insänt bidrag, i redaktörens ögon
ägande något värde, kunde också glädja sig åt mycken välvillig
uppmuntran ; Brantings karaktärsdrag att icke lämna den minsta tjänst
otackad eller den obetydligaste strävan obeaktad framträdde även här.
Såsom en illustration till de förhållanden, under vilka arbetet med
Tiden ibland utfördes, kan erinras om följande. Vid Brantings
avgång från redaktörskapet för Social-Demokraten skulle redaktionen
för honom hålla en liten fest. Denna måste förläggas till tiden
efter redaktionsarbetets slut klockan tre på natten. Sedan
avtack-ningen skett och festen avslutats framåt morgonen — måste
Branting upp att läsa korrektur på Tidens väntande häfte.
Småningom började tidskriften, till följd av Brantings
överbelastning med andra uppgifter, utkomma ganska oregelbundet. Detta
väckte naturligen missnöje och försämrade även dess spridning.
Tiden hade dock lyckats vinna en så pass god ställning i partiets
medvetande, att några allvarligare följder härav icke uppstodo. Men
man började överväga ett sätt att få ordnat bättre. Förslag
framkommo, såsom motioner föreliggande 1911 års partikongress, att
sammanslå Tiden med det dåvarande Socialdemokratiska
ungdomsförbundets månadstidning Fram, likaså om att förstärka
redaktionen. Båda förslagen hade sakligt fog och anslutning från olika
håll. Men det råder intet tvivel, att de från den dåvarande
höglundska partioppositionens sida drevos även ur andra synpunkter.
Tiden var i själva verket mycket obekväm för denna opposition;
Branting satte städse dess ’’radikala" och ’’marxistiska’*
renlärighet inom citationstecken och underlät icke att nagelfara dess
"doktrinära ensidighet*’, som såg vishetens fulländning i fråga om
socialdemokratisk politik i frånvaron av politik, eller att framdraga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
