- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
116

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Thorsing, Oscar: Genèveprotokollet och freden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

OSCAB THOESING

nämnd art, vädjat till rådet eller församlingen. I sådant fall skulle
ingendera parten bliva behandlad som angripare förrän rådet
enhälligt uttalat sitt domslut.

Resultatet blir sålunda att en presumtion i dessa fall endast
föreligger, när en stat dels åsidosatt ett avgörande, medvetet underlåtit
att begagna den utväg, som erbjudes i förbundsaktens artikel 11,
samt tillvaron av krigstillstånd. Artikel 11 har sålunda fått en större
betoning genom det nya systemet. Fredens bevarande har skjutits
i förgrunden. Satsen, att varje förbundsmedlem äger rätt att fästa
rådets eller församlingens uppmärksamhet på varje omständighet
som är^av beskaffenhet att störa freden eller det goda samförståndet
mellan folken, har fått utsträckt betydelse. Gränsen för staternas
suveräna rättigheter har dragits snävare. Det hjälper ej att en makt
uppträder i en tvistefråga och förklarar sig ensam äga rätt att
bestämma. Även om statens uteslutande behörighet blir erkänd, kan
detta icke hindra rådet eller församlingen att på den andra statens
begäran undersöka saken i syfte att få till stånd en fredlig lösning
och förhindra ödesdigra förvecklingar. Varken församlingen eller
rådet kan i dessa fall föreskriva någon lösning. Men det är givet
att den moraliska styrkan av den medlande aktion, som rådet eller
församlingen igångsätter, i de flesta fall skall visa sig stor nog
att bestämma frågans lösning. Det är på denna punkt, som
opinionen i de brittiska dominions och Förenta Staterna reagerat så
kraftigt. Den ömtåliga frågan om den japanska immigrationen har varit
den närmaste anledningen till motståndet. Man vill icke här tillåta
det minsta inflytande från yttre håll utan äga fullt fria händer att
handla som det nationella intresset bjuder.

Denna fråga om staternas suveränitet visar sig sålunda vara ett
lika stort hinder för genomförandet av en internationell ordning som
någonsin frågan om fredsfördragens oantastlighet. I grunden har
man att göra med samma företeelse. Det är krigets inre orsaker det
här gäller, ekonomiska och sociala missförhållanden, vars avhjälpande
i ett land hindras genom ett annat lands nationella lagstiftning eller
genom fördrag mellan länderna, som den ena parten finner
outhärdliga men i vilka den andra ej vill tillåta någon ändring. I förra fallet
har genom det japanska tillägget en viss uppmjukning av systemet
skett. Skulle sålunda krig utbryta, när tvisten rör en fråga som
faller under den ena partens uteslutande behörighet, inträda ej
sanktionsskyldigheterna automatiskt, om den andra parten icke underlåtit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free