- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
122

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Linder, Erik: Industrien och lönerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRIN OCH LÖNERNA

Av ERIK LINDER.

J*

föEDAN LÄNGE, LÅNGT INNAN DEN FACKLIGA
KON-j~\ fliktsituationen tillspetsades till storlockouten, har en hetsig
^-^ diskussion pågått om industrins förmåga att bära sina
nuvarande arbetslöner. I denna har från arbetsgivaresidan upprepade
gånger framhållits, att industrin visserligen i tämligen normal
omfattning hittills kunnat bereda sitt folk arbete, men att man därav
ingalunda kan sluta till att driften företer normal räntabilitet;
tvärtom arbeta en mängd företag inom våra största industrier utan någon
som helst vinst.

En undersökning av den svenska industrins nuvarande läge skulle
säkerligen undanröja varje tvivel om att stora och viktiga delar av
densamma icke äro i stånd att ränta sitt kapital. Att företagen
köra med full arbetsstyrka jävar i och för sig icke detta förhållande.
Men å andra sidan behöva oräntabla företag allraminst under
nuvarande förhållanden innebära, att dessa nationalekonomiskt sett icke
kunna bära sina löner. Att de på grund av penningvärdets
våldsamma vågrörelser under de senaste tio åren dragit på sig skuldbördor,
som gjort deras ställning ohållbar, är en sak för sig. Med
ifrågavarande industris förmåga att betala vissa arbetslöner behöva dessa
förhållanden icke nödvändigtvis hava något att skaffa.

Det torde icke kunna bestridas, att den bristande räntabiliteten
inom svensk industri väsentligen just beror på att tillgångar och
skulder till stor del alltjämt bokföras i krisårens penningvärde,
medan inkomsterna måste räknas i nutidens. Läget är emellertid så
säreget, att några förklarande anmärkningar torde vara av nöden.

Det ekonomiska rekonstruktionsarbetet efter krisen synes numera,
sedan de ohjälpliga fallissemangen konstaterats och likvideringen av
dessa verkställts, hava inträtt i en fas, som framför allt
karakteriseras av strävanden att nödtorftigt hålla det hela i gång i avvaktan
på bättre tider. Den långsamma och passiva rekonstruktionsprocess,
i vilken vår industri för närvarande befinner sig,
karakteriseras främst av det ömsesidiga beroende, vari industrin och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free