- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
135

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Oljelund, Stefan: Ett fackligt program

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT FACKLIGT PEOGBAM

135

dock icke undra på att fackföreningsrörelsen är tveksam, när det
gäller att föreslå botemedlen. Visserligen börja arbetarna alltmera
få klart för sig att det icke är någon äkta solidaritetshandling att
medverka till sådana förhållanden, där de sämst betalade arbetarna
betungas med höga livsmedels- och hyrespriser tack vare skillnaden i
hemmaindustrins och exportindustrins lönestandard. Frågan är
också av allvarlig samhällelig karaktär. I England är problemet
även brännbart. De engelska kolgruvearbetarnas löner äro låga.
Kolgruveindustrin lider under en besvärande konkurrens.
Förhållandena äro sådana att utsikterna äro små att genomföra
löneaktioner. Järnvägsmännen, vilka redan nu ha löner ligganden 10, 15 à
20 shillings i veckan över kolgruvearbetarnas, ha gjort framställning
om ökade löner. Bifallés kravet, kommer det att än mera försämra
gruvarbetarnas ställning, enär frakterna stiga, vilket naturligtvis
i sin mån försvårar kolens avsättning. Gruvarbetarna ha i sin
förestående kamp begärt järnvägsmännens stöd, men dessa synas icke
hågade att ge dem det. De ha sin egen ställning att bevara och
förbättra. Ha järnvägsmännen rätt att under sådana förhållanden
begära gruvarbetarnas solidaritet? Näppeligen. Liknande exempel
kan sökas härhemma. De behöva icke upprepas. De ha framvisats
tillräckligt ofta.

Ett förhållande sådant som detta ställer osökt frågan om icke vid
samhälleligt viktiga löneaktioner den samlade fackföreningsrörelsens
godkännande måste lämnas, innan strid får tillgripas och blockader
respekteras. Man måste därvid även hålla blicken öppen för att
icke samhällets rätt trades för nära. Det är dock svårt att definiera
gränserna. Det är icke lätt att svara på frågan vilken lön som är
samhälleligt försvarbar eller ens vilken som kan anses vara
framgången ur ett orubbligt inbördes spel av krafter. Det finns en
social lönebestämning där ärvd ställning, social standard, levnadssättet
i det sociala skikt man är född, en på förmögenhetsställning grundad
möjlighet att skapa sig företrädesrätt till inbringande tjänster och
sysselsättningar, med ett ord allt sådant som grundar en
monopolställning ifråga om löner och arbetsvillkor. Fackföreningsrörelsen
har tydligen ingen anledning att respektera den slags samhällsrätt.
Tvärtom måste den alltjämt arbeta emot alla sociala privilegier.
Det gäller tydligen vid fastställandet av den socialt försvarliga lönen
att hålla sig till lönebestämningen inom arbetarklassen. De
löneaktioner, vars verkningar skulle gå ut över andra grupper inom
arbetarklassen, kunna icke godkännas av arbetarklassen som Mass. Ge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free