Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Oljelund, Stefan: Ett fackligt program - Olberg, Paul: Tyskland just nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND JUST NU
DEN NYA RIKSDAGEN OCH DEN REAKTIONÄRA KURSEN *).
Av PAUL ÖLBERG,
Berlin i februari 1925.
S~7\EN SENASTE RIKSDAGEN, TILL VILKEN VAL
i 1 skedde den 4 maj 1924, måste upplösas redan några månader
~**^f efter öppnandet. Med rätta betecknades den som en
inflationsriksdag. Breda skikt av det tyska folket gåvo vid dessa val
uttryck åt den förbittring, de kände till följd av det ekonomiska
sammanbrottet och nöden. Man betraktade den mera som en protestens
än som en det positiva arbetets riksdag. Utan att fråga efter de
verkliga orsakerna till och. de egentligen ansvariga för nöden,
röstade man på de extremaste partierna, de som skräna mest och
uteslutande göra opposition. Därigenom blevo de antirepublikanska
partierna, särskilt kommunisterna, de tyskfolkliga och tysknationella,
så starkt representerade i den sedan upplösta riksdagen, att de voro
i stånd att sabotera all normal parlamentarisk verksamhet. Sam-
vissa bestämda regler för lönerörelsers förande. Sådana regler finge
självfallet icke vara detaljerade utan endast taga hänsyn till vissa
ofrånkomliga grundfakta. Varav några i det föregående sökt
antydas.2) En sådan åtgärd skulle i bästa mening stå i
överensstämmelse med hela den anda, i kraft av vilken fackföreningsrörelsen
växt upp. En anda som bär den äkta solidaritetens kännemärke.
*) Sedan denna uppsats skrevs, har president Eberts död inträffat. Någon
förändring i uppsatsens allmänna omdömen föranleder dock ej detta, möjligen
att färgtonen i skildringen av republikens svårigheter kunde blivit ännu en
nyans mörkare.
2) Med Landsorganisationens arbetssätt kunde ett sådant förslag icke
framföras på annan väg än genom kongressen. Varför skulle icke
Landsorganisationen i likhet med den engelska fackföreningsrörelsen kunna fastställa sin
allmänna politik i vissa programmatiskt utformade riktlinjer? I stadgar och
utlåtanden kan den allmänna fackliga politiken icke få tillräckligt utrymme. I ett
sådant program skulle som ledstjärna stå den samlade arbetarklassens bästa och
den solidaritetsuppfattning, som är arbetarklassens främsta tillgång, men det
skulle vara en verklig solidaritet, icke den vrångbild därav som på sina håll
praktiseras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
