- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
149

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Kinnman, Gunno: Våra skogars framtid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÅRA, SKOGABS FRAMTID

149

De anförda siffrorna kunna lätt medföra den reflexionen, att om
en enskild person, t. ex. en änka, toge av sitt sparade penningkapital
i de proportioner, som här sker av skogskapitalet, då stode hon
inför snar ruin. Varför är katastrofen icke lika oundviklig för
Norrland och hela Sverige ?

En av orsakerna härtill är, att kapitalet är så stort i förhållande
till räntan: om ett kapital av 1.288 milj. fm3 virke årligen minskas
med 11,5 milj., så är faran icke överhängande. Därtill må som ovan
nämnts beaktas, att avverkningen är nödvändig för att skogsbruket
skall komma fram till det jämviktsläge, där avverkning och tillväxt
kompensera varandra. Alla som sysslat med dessa problem äro ense
om, att våra skogars produktion skall kunna drivas upp till en höjd
som motsvarar det nuvarande uttaget. Vi kunna knappast nu
överblicka, när denna tidpunkt kommer, till mycket stor del därför att
den är beroende av våra åtgöranden under mellantiden.

Så t. ex. får icke endast avverkningens absoluta belopp bedömas,
utan även sättet för dess uttagande. Man plägar uppdela
huggningarna efter deras karaktär uti föravverkning eller gallring å ena
sidan, samt huvudavverkning eller föryngringshuggning å den
andra. Samtidigt som den förstnämnda lämnar 40 à 45 % av den
totala avkastningen under beståndets livstid, har den karaktären av en
beståndsvårdande huggning: ur beståndet avlägsnas sjuka,
missbildade, trögt växande individer och tillväxten koncentreras på utvalda
kvalitetsträd. Graden av denna utgallring framgår bäst därav, att
t. ex. 90 % av stamantalet bortgår och endast 10 % är kvar till
slut-awerkningen.

Den rationella gallringen har även till uppgift att förhjälpa
beståndet till så gynnsamma livsbetingelser som möjligt:
marktillståndet skall underhållas eller förbättras, konkurrensen mellan
individerna regleras. Detta kan medföra att i stället för den minskning i
tillväxtbelopp, som kunde väntas och naturligtvis även stundom
erhålles, då skogen utglesnas, beståndet efter gallring avsatt högre,
t. o. m. dubbel tillväxt. Därjämte erhålles förbättrad räntabilitet
genom kapitalets minskning och det metodiska urvalet av de bästa
träden. :" : *; f’’

Detta slag av huggningar äro mycket eftersatta, i stora delar av
landet t. o. m. nästan alldeles okända. Det kan ju synas beklagligt,
men med hänsyn till råvarutillgången ganska lyckligt: i
kusttrakterna och södra Norrland, i Bergslagen och hela södra Sverige do-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free