- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
155

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Kinnman, Gunno: Våra skogars framtid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÅRA SKOGARS FRAMTID

155

Sambandet mellan å ena sidan dessa skogshanteringens speciella
ekonomiska egenskaper och å den andra den praktiska utformning,
som näringen fått hos utövare av olika ekonomisk karaktär, visas
tydligt av Schager. Han har därför uppdelat sin utredning efter
skogsinnehavens storlek och ändamål och urskiljer följande typer:

I. Bondehemmanens skogar:

A. Rena husbehovsskogar;

B. Skogar till bondehemman med avsalu- eller stödskog.
II. Godsens och herrgårdarnas skogar.

III. Skogar tillhörande fastighets- och skogsspekulanter.

IV. Bolagens och industriens skogar, till vilken grupp jämväl förts

några bruksegendomar i enskild ägo.

De’små kapitalfattiga jordbesittarnas förnämsta produktiva
tillgång är deras arbetskraft. För småbruk lämpar sig alltså det
arbets-krävande jordbruket, men icke skogsbruket. Kapitalbristen innebär
alltid frestelse att i för tidigt stadium lösgöra en del eller hela det
investerade kapitalet. Följden härav har även blivit, att å
husbehovsskogsbruken, såväl de nybildade som de sedan gammalt
bestående, virkesförråden äro ytterligt hårt anlitade och därför abnormt
små, så att verklig skogsbrist föreligger.

Även tillståndet å bondehemman med saluskog bekräftar, att
uppdelningen av skogsbruket i smålotter varit ödeläggande. Med hänsyn
till landets virkesförsörjning är detta synnerligen bekymmersamt,
då huvudparten av Sveriges skog är i bondehand. Det är väl just
denna kategori av skogsägare, som skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet avser att nå, och kan man därför småningom vänta någon
förbättring i tillståndet.

I stället är skogshanteringen på grund av ekonomiska, biologiska
och skogligt-tekniska förutsättningar särskilt lämpad för stordrift,
därför företer även tillståndet å herrgårdars och bolags marker en
helt annan bild. Här tillämpas i stort sett uthålligt skogsbruk,
virkesförrådet är högre och skogsvården står på ett helt annat plan.
I ännu mycket högre grad torde detta vara fallet i fråga om de
allmänna skogarna, över vilka socialiseringsnämnden även kommer att
framlägga en undersökning.

Det är möjligt att denna skogsarealernas uppdelning på en mängd
småbruk varit till stor nytta för jordbruksnäringen, särskilt under
de extensiva former, som hittills tillämpats i våra skogsbygder. Ur
skogsbrukets synpunkt har det icke varit lyckligt, och nu börjar följ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free