- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
179

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MÄNNISKAN OCH HENNES ARBETE

179

ariska stamfränder söder om Himalaja, de meditativt lagda
hinduerna. Med vilket medlidsamt leende skulle icke en buddhamunk
se på denna muntra oförtrutenhet, han, som genomskådat det
illusoriska i denna världen och endast strävar efter att frigöras ifrån den!

Inom Gamla testamentets pärmar möta vi de båda motpolerna av
en människas relation till sitt arbete. Sträva "i sitt anletes svett"
— det är straffet för urfåderns synd, det är den ena polen. "Intet
är bättre för en människa än att hon är glad i sitt arbete", det är
den andra.

Men hela vägen igenom är arbetet också här religiös plikt. ’ ’Sex
dagar skall du arbeta och göra alla dina gärningar" — ett bud, som
karakteristiskt nog är uteslutet ur de lutherska "tio buden", men
däremot finns bland de reformerta. Intressant är också den äldsta
motiveringen för vilodagen (5 Mos. 5:14) :–––-"på det din
tjänare och din tjänarinna må hava ro såväl som du. Du skall komma
ihåg, att du själv har varit en träl i Egyptens land och att Herren
din Gud har fört dig ut." Det gives ingen klyfta mellan de frias
sysslor och slavarnas. ’ ’Ho där icke vill arbeta, han skall icke heller
äta", vem han än är. Även den skriftlärde måste kunna arbeta med
sina händer. Icke andra skola skaffa in det jordiska underlaget
för hans ro till teoretiskt arbete; han själv skall kunna ett yrke.

Hur håller inte juden Paulus på rätten och viljan att förtjäna sitt
uppehälle med sina händer, medan han sliter ont för sin förkunnelse.
Och hur sitter inte långt fram i tiden juden Spinoza och slipar sina
linser på samma gång han slipar sina teser!

Judarnas gudom är inte orörlig; också han arbetar sex dagar utav
de sju. Och ända in i Nya testamentet se vi förhållandet mellan
gudom och värld såväl som mellan gudom och människa vara, icke
ett skådande, en ’ ’teori’’, utan ett drama, en handling. ’ ’Min Fader
verkar intill nu. Jag verkar ock." Detta evangelieord är i full
konsekvens till den gammaljudiska arbetsåskådningen.

Gå vi så till Greklands och Roms kulturvärld, så veta vi ju, hur
slaveriets genomförande i stort medförde ett uppsving i fråga om
industriell utveckling, som endast kan jämföras med maskinernas
insats i senare tid. Vi veta också att kulturarvet från Hellas hade
vilat på slaveriet som sin bärare och möjliggörare. Grekerna
betraktade perserna som barbarer, men i fråga om den mänskliga
relationen till arbetet, den fråga som här sysselsätter oss, hade
Zara-thustras folk en djupare insikt än hellenerna. Med ett lysande un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free