Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 3-4, juni 1925
- Thörnberg, E. H.: Om sociologiens historia och uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
E. Ü,, THÖRNBORG
dade, liksom en kemisk sammansättning, en ny produkt; sociologien
vore en "skapande syntes".
Ur mängden av uppfattningar och begreppsbestämningar, som
än gå stick i stäv mot, än slingra sig kring varandra, kunna vi draga
en ganska allmängiltig sats: Sociologien befattar sig med ingenting
annat än, men på samma gång med allt vad som är socialt i de olika
företeelserna, i institutionerna, händelserna och handlingarna, under
innevarande och gången tid. Och "socialt" är allt vad som följer
av eller sammanhänger med människornas ömsesidiga själsliga
påverkningar.
*
Sociologien vet ej riktigt vad den vill, brukar man säga. Och —
tillägger man — det beror på dess ungdom. Men när man sålunda
talar om sociologien som en ung vetenskap, då låter man i regel dess
historia börja med Auguste Comte. Tysken Paul Barth ger i sitt
standardverk "Die Philosophie der Geschichte" (3 o. 4. uppl., 1922)
först en inledande teoretisk framställning, sysslar så en stund med
Henri Saint-Simon och för oss därefter in i den tankebyggnad, som
uppfördes av Comte. James P. Lichtenberger, professor vid
Pennsylvaniauniversitetet, meddelar en större vidd åt sitt ämne; — det är
de sociala teoriernas historia, som hans uppgift omspänner; och
han begynner med att söka göra oss i någon mån förtrogna med
Platon som samhällstänkare. Och R. M. Maciver, för vilken
sociologien är en mera allmän samhällsvetenskap, betecknar just Platons
"Staten" som den första och största av alla sociologiska
avhandlingar. Professor Small, vid Chicagouniversitet, en av Förenta
staternas ledande sociologer, som utgivit en mycket överskådlig och
läsvärd framställning av den tysk-österrikiska kameralismen, låter
sociologien stiga fram ur de historiska skolorna inom
rättsvetenskapen och nationalekonomien; och han ställer dessa skolor i samband
med de kameralistiska traditionerna i Tyskland och Österrike, med
tysk historisk utveckling och tysk filosofi. Emellertid är hans bok
om sociologiens källor mera givande som ett bidrag till
nationalekonomiens historia.
Men bör nu Comte betraktas som sociologiens fader? Den frågan är
tvivelsutan ägnad att framkalla till och med livligare tvister än den,
huruvida Adam Smith egentligen var nationalekonomiens
grundläggare. A propos detta sista spörsmål, så skrev på sin tid irländaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:34:28 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0206.html
