Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Thörnberg, E. H.: Om sociologiens historia och uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SOCIOLOGIENS HISTORIA OCH UPPGIFT
201
Enligt Maciver, vars "Community" sannerligen gör skäl för
beteckningen standardverk, existerar samhället i kraft av gemensamma
intressen. ’ ’Intressen’’’ är varje föremål, som sätter oss i verksamhet
för att nå det. M. sluter sig härmed nära till österrikaren
Eatzen-hofer. För denne voro individernas inneboende intressen
samhällslivets stora faktum. De intressena gåve anledning till strid och
samarbete. Den sociala processen utgjordes av det ständigt försiggående
bildandet av intressegrupper. Striden inom grupperna måste
dämpas och regleras av staten. Sålunda var själva gruppbildningen
huvudföremålet för R:s uppmärksamhet, medan hans vän och lärare
Gumplowicz framför allt sysslade med striden mellan grupperna.
R. utgick från individernas, G. från gruppernas intressen.
Intressekampen mellan grupperna framställes av G. som en raskamp, men
begreppet "ras" tages ej i biologisk, utan i historisk-psykologisk
eller sociologisk bemärkelse. Den segrande gruppen, rasen eller
klassen, bär upp statsmakten.1)
Andra sociologer ha på annat sätt fattat det väsentliga i
samhällsprocessen. För Tärde var det imitationen; individernas uppfinningar
efterliknas av gruppen, och samhället får sin likformighet och
enhetlighet. För Durkheim, den föregåendes teoretiske motståndare,
bestod denna process dels i de regler och tvång till smak, tanke- och
handlingssätt, som kollektiviteten eller samhällssjälen— "1’åme
col-lective" — lägger på den enskilde, dels arbetsfördelningen såsom den
stora faktorn för organisk solidaritet. Gustave Le Bon ser
samhällslivets centrala faktum i massans tryck på den enskilde. För Ward
var huvudelementet i den sociala processen de av människan
intellektuellt beräknade och åvägabragta framstegen, varigenom hon
erövrar naturen och gör sig till herre över dennas krafter och ämnen.
Simmel lade huvudvikten vid över- och underordnandet. Och så
vidare.
#
Den berömda åtskillnad som den gamle Kieler-professom Ferd.
Tönnies gjort mellan "Gemeinschaft und Gesellschaft", närmast
den organiska och mekaniska samhällstypen, har tagits upp av
Maciver. Han skiljer mellan samhälle i allmänhet — "society" — d. ä.-
*) En entusiastisk beundrare av Gumplowicz, har herr Holmberg i sin
innehållsrika skrift gett ett mångsidigt referat av hans åskådningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
