Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Adler, Max, Wien: Sociologin i marxismen - Fried, Leon: Kristendomens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENDOMENS UPPKOMST
EN RELIGIONSHISTORIK BELYSNING.
Av LEON FRIED.
/^) N AV VÅR TIDS INTRESSANTASTE VETENSKAPER
ff\ är religionshistorien eller religionsvetenskapen. Den vill
^-^ klarlägga, hur religionerna uppstått, hur de utvecklats och
nått sin slutliga utformning. Härvid betjänar sig religionshistorien
av en kritisk-historisk och filologisk forskning, även arkeologien
utgör en värdefull hjälpvetenskap. Och med tillhjälp av den s. k.
komparativa, d. v. s. jämförande forskningen, utan vilken all verklig
historieforskning är dömd att misslyckas, kan religionshistorien ofta
visa oss de olika religionernas inbördes relationer, deras historiska
sammanhang. Uppkomsten av Israels religion får först sin förklaring
genom -ett skärskådande av babyloniska, sinaiitiska och kananitiska
religiösa föreställningar, kristendomens uppkomst kunna vi aldrig
förstå, om vi ej se denna i ljuset av sen judendomens och
hellenismens religiösa liv, Islam komma vi underfund med, när vi betrakta
den judisk-kristna mosaik, som ligger till grund för Mohammeds lära.
Vi leva ju i vetenskapernas förlovade tidevarv, däruti är vår tid en
het.1) Däremot upphör inte motsättningen mellan samhällets sociala
innehåll och dess individuella händelseformer att vara en verklig
sociologisk kategori även efter upphävandet av
klassmotsättningarna. Den förlorar sin för hela samhällsgruppers liv och utveckling
hotande skärpa, men förblir verksam som differentieringsprincip
inom ett solidariskt livsgemenskap. Detta är den punkt, vid vilken
sociologin hänger samman med socialismen, den sociala teorin med
den samhälliga praxisen.
*) Är förf. icke här en utopist? Den motsättning, vars kvarlevande i de
följande raderna hävdas, synes i princip ej skilja sig från vad som kallas
klasskamp, om än kampens form naturligen skall skifta. övers.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
