- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
214

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Fried, Leon: Kristendomens uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214

LÉON FRIED

är ju också helt färgad av dessa idéer. Den romerska staten
var ytterst eftergiven mot sina undersåtar i religiöst avseende,
men tålde av naturliga skäl inga politiska rörelser. De
judisk-nationella idéerna om Davidssonen, som skulle bli Israels räddare och
konung, blevo därför ödesdigra för Jesus; redan förut hade ett flertal
judar, bland dem Teudas och Judas, som uppträtt och hyllats som
Messias, korsfästs av de romerska myndigheterna som uppviglare.
Samma öde mötte nu Jesus, Pontius Pilatus lät korsfästa honom i
egenskap av politisk orosande. Enligt Nya testamentet gick den
romerska ståthållaren fariséernas ärenden härvidlag. Detta är
fullständigt falskt, judarna saknade varje tillstymmelse till makt i
Jerusalem — det var den romerska statsmyndigheten, som dömde.
Processen mot Jesus var av rent politisk karaktär, ty den romerska
staten lade sig aldrig i sina undersåtars religiösa mellanhavanden;
när den senare förföljer de kristna, är det emedan dessa skymfat
den romerska statsreligionen, d. v. s. tillbed jandet av kejsarens
genius.1) Den politiska innebörden av processen mot Jesus se vi
bäst av den hånande, säkerligen autentiska överskriften på Jesu
kors: Judarnas konung. Jesu anhängare identifierade
förmodligen också sin mästare med Messias, denna uppfattning breder efter
Jesu död alltmera ut sig. Det är fortfarande de "obildade", am
haarazim, som sluta upp kring hans namn, de bilda den första kristna
församlingen. De läsa vid sina sammankomster bl. a. Ebed
Jahvesångerna i Jesajaboken, som skildra Guds lidande tjänare, helt säkert
en poetisk allegori av det förtryckta Israel: ’ ’Föraktad var han och
övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med
krankhet; han var såsom en för vilken man skyler sitt ansikte,
så föraktad, att vi höllo honom för intet. Men det var våra
krank-heter han bar, våra smärtor, dem lade han på sig, medan vi höllo
honom för att vara hemsökt, tuktad av Gud och pinad. Ja, ban var
sargad för våra överträdelsers skull och slagen för våra
missgärningars skull, näpsten var lagd på honom, att vi måtte få frid, och
genom hans sår bliva vi helade" (Jesaja, 53 : 3—5). Denna skildring
låter man nu syfta på Jesus, och man utformar traditionen om
honom ytterligare med tillhjälp av andra heliga skrifter. Man läser
t. ex. hos profeten Sakar ja (9:9): "Fröjda dig storligen, du dotter

*) En kristen skrift, som alltigenom är färgad av denna hätskhet mot Roms
statsreligion, är Johannes uppenbarelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free