- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
219

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Fried, Leon: Kristendomens uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRISTENDOMENS UPPKOMST

219

den liberala teologien hittills antagit, utan redan i mitten av första
århundradet — före evangeliernas tillkomst.

Denna på hellenistisk mark utbildade kristendom blev den
segrande världsreligionen. Den hade frigjort sig från den judiska
cere-moniallagstiftningen och hade därför helt andra chanser än
judendomen, när det gällde hedningarnas omvändelse. Den blev romersk
statsreligion och har i den romerska kyrkans gestalt bibehållit sin
makt till den dag, som är. På kyrkomötet i Nicaea 325 fastställdes
dogmen om Jesus som Guds son, och man måste säga, att den
romerska kyrkans makt blev grundmurad med detta kyrkomöte.
Belysande för dettas intellektuella nivå är, att man där på fullt allvar
diskuterade, huruvida kvinnan kunde anses ha någon själ. På
300-talet uppkom så Madonnakulten, och som ett bevis på kyrkans makt
genom tiderna kan man anföra, att läran om j-ungfru Marias
obefläckade avlelse upphöjdes till dogm — år 1854, och att påven
förklarades ofelbar 1870. Att vetenskapen och det fria tänkandet dock
kunnat bryta sig väg i världen, ha vi reformationen och protestantismen
att tacka för. Luther kunde inte göra sig någon föreställning om
vad hans brott med kyrkan betydde, i själva verket jämnade han
mot eget vetande väg för upplysningen. Och en ny, mera
genomgripande reformation kom med 1700-talet, framför allt med den man,
om vilken Brandes sagt, att han representerade ’ ’ingenting mindre
än en nation, en världsdel och ett århundrade med hela dess kultur’’
— Voltaire. I denna upplysnings tjänst har vetenskapen ställlt
sig, och det må till den protestantiska teologiens heder sägas, att dess
män anslutit sig till den vetenskapliga forskningen och samarbetat
med representanter för historia, filologi och klassisk fornkunskap.
Tack vare dessa undersökningar har religionshistorien lyckats kasta
nytt ljus över forna tiders religiösa processer och bli den betydande
vetenskap, den i dag är.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free