- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
235

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Cohn, Alfons Fedor: Branting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BRANTING

235

eller foreslå lagar, som inte hade det borgerliga koalitionspartiets,
de frisinnades stöd.

Den internationella roll, som Branting spelat inom sitt parti och
i storpolitiken, främst då som Sveriges representant i
folkförbundsrådet, är för alla intresserade tillräckligt känd. Det må blott
tillåtas att nämna ett ord om det sätt, varpå han förstod att inverka
på sina egna landsmän. Antalet av de tidningsartiklar, som han
under de trettio åren haft införda i Social-Demokraten, uppgår
säkerligen till flera tusen; ofta såg man nämligen hans signatur
dagligen i tidningen. Han hade en originell, nästan gammalmodigt
verkande stil, långa snirklade meningar, vars rytm man likväl
allmänt förstod. Han var undervisande men inte doktrinär, saklig
men inte kall och hans skenbara bredd växte fram ur behovet efter
en fullständighet och allsidighet, som i sista hand syntes vara även
ett etiskt behov hos honom. Han ville, då han måste bekämpa även
människor, göra rättvisa åt de saker, som dock måste uppbäras av
mänskligheten, och därför gav han en sats ännu en gång en
avrundning, vände återigen till utgångspunkten för att sluta kedjan riktigt
fast. Till slut förstod man hur levande och för honom personligen
beteclniande hans stil var och att hans artiklar i grunden voro tal
och inte ord, skrivna blott för papperet.

Hans innersta väsen och hans djupaste makt förstod man
emellertid först, när man hörde honom på ett möte. Detta förunnades mig
första gången för elva år sedan, under bondetågsdagarna, en
festligt arrangerad tillställning av högerpartierna i syfte att framtvinga
ökade rustningar mot den förmenta ryska faran: Branting talade
då på ett arbetarmöte i en tältcirkus på Söder, medan samtidigt
den militära hänförelsen fick sitt romantisk-teatraliska rus vid
fackelsken och musik på Skansen. I den tjocka och råkalla luften i
cirkusen satt en publik, som enligt våra föreställningar, efter kläder
och uppförande att döma, blott .skulle ha reagerat för de enklaste
slagord och grövsta agitatoriska medel. Men i stället för att tillgripa
sådana gick Branting in på den krångliga bevisföringen angående
frågan om författningsrätten — aktuell genom den dåvarande
Staaffska regeringens demission, sedan han kommit i motsättning
till konungen — i ett nyanserat och nästan objektivt anförande,
som visserligen krävde rättvisa men var lika fjärran från våld som
från fraser. Detta auditorium, som i många fall inte tycktes stå
över existensminimum, visade en skolning med hänsyn till tålighet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:34:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free