Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Händelser och spörsmål - Vetenskaplig mörksyn och socialt framstegsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
pågående arbetet att förädla våra kulturväxter och husdjur. Huru mycket ha
inte Skånes veteskördar och därmed vår nationalinkomst ökats genom höjandet
av betornas sockerhalt från 6 proc. till 18 proc. eller genom en Ehles
biologisktekniska arbete? Våra kulturväxter och husdjur likaväl som våra maskiner
spela ju rent ekonomiskt ytterst den rollen, att de direkt eller indirekt
förvandla solstrålningen till för oss användbara kraftkällor. Men de äro liksom
explosionsmotorn i allmänhet från ekonomisk synpunkt långt ifrån
fullkomliga. Det behöver ju här endast erinras om, att svinen förbruka i runt tal
fem kilogram spannmål för att producera ett kilogram djurfett, för att man
skall inse, att det ännu återstår ett rikt fält för biologiens tillämpning till
nationalinkomstens höjande. Det som här sätter en gräns, är i själva verket i
första hand solstrålningens mängd och i andra klimatiska faktorer. Men det
är ingalunda säkert, att dessa senare komma att i samma grad som hittills bliva
utslagsgivande. Konstgjord bevattning hör exempelvis inte längre hemma i
fantasiens värld.
På intet område synes därför takten hos våra dagars uppfinnarverksamhet
kunna tagas till intäkt för pessimistiska framtidsspekulationer — i varje fall,
om man tänker på den närmaste framtiden. Och i allmänhet förefaller det,
som om herr B. vid sin diskussion av de tekniska uppfinningarna allt för mycket
underskattar betydelsen för den relativa nationalinkomsten av den kontinuerligt
försiggående utvecklingen av uppfinningarnas effektivitet. Ett enda exempel
torde räcka för att visa, huru stor förbättring av utbytet, som på detta sätt
kan ernås. Genom den av Northrop år 1896 konstruerade nya typen för
mekaniska vävstolar, möjliggjordes en ökning av utbytet per arbetare ända till det
tredubbla i jämförelse med tidigare förekommande typer. Och erfarenheten
har senare visat, att denna Ökning mera än väl kompenserar den ökade
kostnaden för anskaffning av den nya vävstolstypen. En sådan förbättring är ju så
stor, att den blir jämförlig med en kvalitativt ny uppfinning.
Men de tekniska uppfinningarna av större betydelse innebära ju i regel ett
ekonomiskt utnyttjande av naturvetenskapernas rön. Vore en stagnation inom
naturvetenskapen därför att befara, skulle det ju för en mera avlägsen framtid
ändå kunna bliva bekymmersamt. Dock förefaller det ingalunda, som om våra
dagars naturvetenskaper lede brist på stora problem. På det fysiskt-kemiska
området har man till exempel ett sådant problem som frågan om de kemiska
grundämnenas förvandling. De resultat man på detta område redan vunnit
synas lovande. Då konstruktionen av den första användbara dynamomaskinen
följde först ett halvt sekel efter örsteds till synes mycket oansenliga
grundläggande elektromagnetiska försök, finns det knappt anledning till tvivel
därom, att de nyaste rönen inom atomfysiken skola kunna få en avgörande
ekonomisk betydelse i framtiden.
Då herr Brisman sedan går att granska den andra välståndskällan, lämnar
han helt naturligt världsekonomien och blir nationalekonom. Hans
betraktelser gälla endast Sverige. Men han lägger också lika plötsligt som stillatigande
om problemställningen i ett annat avseende. Det är nu inte fråga om storleken
av nationalinkomsten som sådan, utan om möjligheten att bereda den växande
folkmängden arbetstillfällen inom de olika näringarna. Detta ter sig — åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
