Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Händelser och spörsmål - Presidentvalet i Tyskland - Valet i Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL 245
sar och starkast i Sachsen, där de således profiterat på den övriga vänsterns
bekostnad. Däremot ha de gått avsevärt tillbaka i Berlin.
I allmänhet har någon uppdelning av rösterna på män och kvinnor icke
skett, men på någon enstaka plats har man gjort en dylik uppdelning. Det
visade sig där, att kvinnorna i betydligt större utsträckning än männen röstat
på Hindenburg. Det är tydligen hjältedyrkan, som varit den avgörande
faktorn och icke politiska realiteter. 1 vad mån religionen spelat in är svårare
att avgöra, men det förefaller, som om den hade drivit fram en del
protestantiska valmän. I det katolska Sydtyskland och då särskilt Bajern, där man
haft valet att rösta på en protestant eller på vänsterns kandidat, har man i
stor utsträckning valt den tredje möjligheten, nämligen den att stanna hemma
och icke rösta alls.
Skall man ange de faktorer, som sannolikt förskaffat Hindenburg den för
val nödvändiga relativa majoriteten torde de bli: kommunisterna och kvinnorna.
Någon strömkantring i riktning mot högerprogrammen är däremot icke trolig
eller sannolik.
Valet i
Belgien.
Valrätt tillkommer i Belgien alla myndiga män samt dessutom ett
fåtal kvinnor, soldatänkor o. d., men den stora massan kvinnor
väntar ännu på sin rösträtt, och kvinnorösträttsfrågan var
förresten en av anledningarna till riksdagens upplösning. Sammanräkningen av
rösterna sker efter en ganska invecklad proportionell metod. Man förklarar
först i de ursprungliga valkretsarna så många kandidater valda, som erhållit
ett röstetal lika med valkvoten och fördelar därefter, ifall listförbund mellan
listor i olika kretsar ingåtts, de överskjutande mandaten på de största
återstående röstsummorna. Detta senare förfarande infördes 1919 och tillkom för
att i görligaste mån ta bort det gynnande av de större partierna, som gärna
följer med ett proportionellt valsystem av den belgiska typen.
I Belgien är det huvudsakligen mellan de tre stora partierna,
socialdemokraterna, liberalerna och katolikerna, som striden står. Nu vid valet erhöllo
dessutom kommunisterna och frontpartiet, ett flamländskt nationellt parti,
representanter valda. Utom dessa deltogo ett flertal mindre partier, såsom
nationella katoliker, medelklasspartiet och jordbrukarpartiet, i valstriden. En del
av dessa smärre partier ha, då det mera klart framgått av partibeteckningen,
i det följande förts till katolikerna, dit de rätteligen torde höra hemma.
Valresultatet blev:
Valda
1921 1925 ± 1921 1925
Kommunister ....... 3,100 31,700 ––– — 2
Socialdemokrater .... 676,400 818,000 +21% 68 79
Liberala ............ 346,000 304,200 —12 % 33 22
Katoliker ........... 736,500 776,700 + 5,5% 80 78
Frontpartiet ........ 58,800 69,500 + 18 % 4 6
övriga ............. 110,800 52,900 ––– 1 —
1,932,000 2,053,000 ~~+~6,7% 186 187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
