Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, augusti 1925 - Svenskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT
255
Tankegången är i sin grund antidemokratisk, och det är till slut
högerns antidemokratiska kynne, som speglas i dess förkärlek för
allmänfrasen. Å andra sidan är det för detta kynne överklassens
naturliga rätt att befalla och bestämma. Från denna utgångspunkt
blir all saklig diskussion med andra med nödvändighet ett helgerån.
"Den starka statsmakten’’ inåt som utåt, det är högervälde inåt och
sabelskrammel utåt, se där det naturliga programmet, för vilket
massorna och utlandet blott ha att böja sig och vilket högern suveränt
efter egna tycken giver konkret innehåll. Detta är i själva verket
också storsvenskhetens program, precis som det är programmet för
alla autokratiska och nationalistiska partier i världen.
Den vrede, som ett sant högerhjärta känner inför den nuvarande
tingens oordning, då folket icke bara lyder utan tänker själv och
fordrar skäl och bevis, är djup och äkta. Men samtidigt är den
maktlös. När vredesmodet och maktlöshetskänslan nått den
lämpliga blandningsgraden, då uppstår den magsyrans mentalitet, som på
hånfulla spydigheter söker spetsa den svenska demokratin och fixera
kaffesurran, stugosnacket och den asketiska livsodugligheten såsom
det nutida Sveriges kännetecken. Den arma kaffesurran, den har
på det yttersta i dessa dagar givit upphov till så många spirituella
stilövningar av sanna svenska andar, att den snart värdigt kan taga
sin plats vid sidan av den ärorika brännvinsflaskan med stora
konungars krönta namnchiffer. Blott dess innehåll icke gåve upphov
till en sådan eländig småsvenskhet, futtighet och nykterhet... Den
krönta flaskan har ju ändå en naturlig benägenhet att sätta
människornas sinnen i storsvenska dallringar och är och förblir därför
en mera sympatisk symbol.
Att det på sina håll och i enstaka fall i Sveriges bygder finnes en
sinnesart, som i världsfrämmande idealism och inbilsk
egenrättfär-dighet odlar sin kål och tär sin kaffeskvätt, lyckligt okunnig om de
realiteter som bestämma folkens öden och don hårdhet med vilken
dessa stundom gå fram, fast förvissad att om blott jag gör mig till
får, så göra sig det de andra också, det skall icke betvivlas. Den
anklang som diverse apokryfiska frälsningsparoller om att inte stå det
onda emot under stundom kunna vinna, och den enkla lättvindighet
varmed en församling emellanåt trott sig kunna giva en lösning på
storpolitiska konflikter genom några välmenande satser om rätt och
fred och människorna en god vilja, äro vittnesbörd som icke kunna
avvisas. Men i själva verket finns det för storsvensken mycket ringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
