- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
266

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, augusti 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

266

EMILIA FOGELKLOU

tygelsekristna gentemot alla sådana sysslor, som direkt eller indirekt
kom dem att tjäna "det stora Babylon" i stället för det nya riket.

Det är motsatsen mot den kulturella miljön jämte den själsliga
upplevelsen av tidens sprängning, som leder till de egendomliga, i
Österlandet förebildade, kolonityper som klostersamfunden utgöra.

Den nutida företeelsen av kommunistiska samfund (kanske
särskilt i Amerika, Tyskland och Schweiz), som i liten skala vilja
uppbygga samfundskärnor av en annan ekonomisk och broderlig ordning,
bilda en ganska slående analogi till vad som en gång skedde under
den tidigaste medeltiden.

Kostnaden för medborgarskap i klostersamfunden var ju oerhörd:
hela livet som insats, egendomslöshet, försakelse av familj, ära,
namn, oberoende och njutningar. Men hänförelsen för det
gemensamma ändamålet var i begynnelsen stor nog att mer än motväga
uppoffringen. Ett påtagligt bevis för omorienteringen i det nya
samfundet låg bl. a. däri att f. d. slaven och f. d. ädlingen lika
delade villkor och medborgarrätt. (Ett hittebarn, en tiggargosse, en
sjörövare — Hadrianus IV, Alexander V, Johannes XXIII —
kunde stiga till spetsen av det nya samfundet, likaväl som de
högborna.) Samfundslivet i smått krävde hushållsgemenskap, och här
få — särskilt i Västerlandet — de högborne och de fattigfödda en
period framåt samma anpart i kroppsliga sysslor såväl som i
andliga övningar.

Härmed återinlyftes hantverket i kallets värld — efter att
i Grekland och Eom ha varit degenererat till slav-göra. Det är inte
endast så, att den asketiska betoningen kräver den ringaste, mest
föraktade sysslan till uttryck för den största fromheten. Här inkommer
genom Benedikt av Nursia en hygieniskt reglerad dagordning, som
för alla påbjuder regelbundna timmar av kroppsarbete. Ingen får
specialisera sig på idel andliga idrotter. "Laborare est orare"
(Arbete är bön), sade Benedikt, liksom långt senare Carlyle efter honom.
Här är kroppsarbetet inte bara en asketisk övning; det har fått en
ny hög rang jämsides med andlig och intellektuell verksamhet.

S :t G-allenklostret på 800-talet erbjuder en enhetlig
arbetsorganisation — ett kooperativt förbund! — av oerhört omfång. De gamla
urkunderna rörande detta samfund, räkna upp ej endast skola,
bibliotek och skrivrum, inte bara sjukhus, härbärge och fattighus, utan
dessutom trädgårdar, åkrar, lador, bryggeri, bageri, kvarn, slakteri,
svarveri, stall o. s. v. Alla som arbeta i komplexet förutsättas arbeta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free