- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
270

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, augusti 1925 - Fogelklou, Emilia: Människan och hennes arbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270

EMILIA FOGELKLOU

Tyvärr skulle inte de senare generationernas "tiggarbröder" röja
sådan arbetshåg som Egidio — allra minst i renlighetens genre!
Sedan under Franeiskus’ livstid gjordes åtskilliga inskränkningar i
arbetskravet — till förmån för tiggandet, ändringar mot vilka just
testamentet kraftigt reagerar. När orden slutligen förföll, kunde
tiggarbröderna till sist rent av i stort ge exempel på framalstrad och
renodlad lättja.

Det är därför snarast inverkan av den franciskanska "tredje
orden ’’, som Durkheim — och andra forskare — tillskrivit ett så
märkligt ekonomiskt och arbetshistoriskt värde. De som tillhörde denna
"tertiarernas" organisation förblevo i äktenskap och borgerligt yrke,
men förpliktade sig — förutom till andliga övningar — att aldrig ta
till vapen eller gå ed, att försona sig med sina ovänner och återgiva
allt orättfånget gods.

Denna sista punkt är särskilt viktig, enär man ansåg det lika
bedrägligt att tillverka dåliga varor som att taga ränta ("ocker")
eller på andra sätt vinningslystet utnyttja sin nästa. (Penningen
betraktades icke ännu som produktiv, endast arbetet. Franeiskus
framträder just vid det kritiska övergångsläget i Italien.) Bakom
skråordningarnas fromma uttryckssätt och allvarliga krav på gott
arbete ligger detta nödgande i fråga om orättfånget gods —
sedermera i egendomlig förening här i norden med tillgodoseende av
öl-förrådet inom skrået, t. ex. "Vilken som sätter förskinns- eller
sälskinns- eller häst-läderstycken i nötskinnsskor nere vid sömmen på
sulan, böte en tunna öl." (Stadga för skomakareskrået.) Piero
Pettinagno, Sienas kammakarehelgon (Dantes Purgatorio XIII:7),
han som efter inköpen — i Pisa! — undersöker varan och, trots de
kringståendes protester kastar varje dålig kam ner i Arno, hellre
än att sälja en underhaltig produkt, är alltigenom tertiär — och tidig
sådan († 1287). Birgitta, som — i likhet med Dante, Columbus,
Rafael, Michelangelo, Galvani, Volta — var tertiär, kommer åter
och åter till denna punkt om orättfånget gods, som hon icke till något
pris i världen ville få i gåva åt sitt kloster.1)

*) På tal om Birgitta, är det ännu en sak av intresse föi vårt ämne, nämligen
hennes sätt att förvandla de husliga sysslorna i fromma liknelser. Ystning,
tvätt, smide, sömnad, ja t. o. m. brännvinsbränning leda ständigt hennes tankar
i religiös riktning, och allegorierna ge intressanta glimtar ur den tidens
hemhushållning. Hon flyttar icke så mycket religionen över i arbetet som arbetet
över i religionen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free