- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
279

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, augusti 1925 - Aster, Ernst v.: Demokratiska utvecklingslinjer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEMOKRATISKA UTVECKLINGSLINJER

279

bestämmelser och den skonsamma behandlingen av ting, som
upp-låtes till allmänt begagnande. Som Rousseau visste och betonade,
är demokratien mer än någon annan författningsform en fråga om
uppfostran. Nämligen uppfostran till gemensamhetsintressets
övervikt över privatintresset. Denna uppfostran har fortskridit långt
hos engelsmännen.

Gentemot denna relativa beständighet i England sedan år 1688 står
den våldsamma utvecklingen i Frankrike, som på några år efter
den liberala revolutionen år 1789 leder oss till 1791 års demokrati.
Denna kunde icke vidare utveckla sig fritt, emedan redan då
diktatursträvanden dyka upp, sådana som också nu hotar den
parlamentariska demokratiens bestånd och utveckling, till dess den enda
aktiva och fasta makten, den segerrika revolutionsarmén, ställer sin
imperator i spetsen för staten.

En orsak till denna utveckling var som bekant de yttre och inre
svårigheterna (de senare egentligen en orsak även till de förra), som
den ur revolutionen framgångna staten utsattes för: Kriget, och i
det inre sabotage av författningen. Det senare var så mycket
svårare att komma åt som det begagnade sig av lagliga former: först
genom konungen, sedan genom den med ofantlig hastighet bildade
rikedomen, slutligen genom en del av byråkratismen. Vid tiden
omedelbart före välfärdsutskottets tillsättande beklagade sig St.
Just en gång bittert i ett tal över huru omöjligt det var att med nödig
kraft och raskhet genomföra de revolutionära besluten — på grund
av de berg av papper, som inskötos redan i ämbetsverken mellan
beslut och utförande. Följden blev som bekant avskaffande av
ämbetsverk över huvud. Här visar det sig med vilken seghet och
fasthet den faktor, vars konservativa motståndskraft — konservativ även
utan varje medveten avsikt —, så lätt blir underskattad vid varje
omvälvning och nyordning: förvaltningsapparaten. Och huru
outvecklad var dock icke denna förvaltningsapparat vid tiden för
franska revolutionen i jämförelse med vår tids! Nu för tiden är det som
bekant enbart på denna förvaltningsapparats styrka och fasthet,
som de enskilda tyska staternas avgränsning beror och gentemot
vilken varje försök till en federalistisk omgestaltning på grundval av
gammal stamfrändskap och stamskillnader, visat sig vara en utopi.

Konungens sabotage förde ut den liberala ’ ’maktdelningen’’ in
absurdum och gav de demokratiska fordringarna den slagkraft,
som ledde till 1791 års revolution. Men den tvingande
nödvändigheten att gentemot denna yttre och inre fara förena alla krafter i en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free