- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
291

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, augusti 1925 - Hedén, Erik: Strindbergslitteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STRINDBERGSLITTERATUR

291

tydliga och ur allmän synpunkt intresselösa personer i vardagliga
situationer och i ett så vardagligt språk som möjligt.

För en sådan åsikt vill naturligtvis ingen förnuftig estetiker stå.
Det vore också orätt att underskjuta Lamm densamma. Det finns
yttranden av honom som gå i motsatt riktning. Vad man kan
anmärka är, att han ibland alltför mycket lutar åt nämnda djupt
okonstnärliga åskådning.

Denna tendens medför lustigt nog att den skarpsinnige professor
Lamm ibland icke begriper Strindbergsrepliker, som man sannerligen
måste vara professor för att icke förstå. Han finner
isländarlakonis-men i Den Fredlöse varken tidsbesparande eller synnerligen klar.
Varför skulle den vara tidsbesparande? Stycket är kort nog ändå.
Meningen är att den skall vara vacker. Oklarare äro ej dessa satser
än utdragen ur Hermione, vilka Lamm också finner svårbegripliga.
Här ett exempel:

"Fasan bleker den rodnad blygseln på min kind vill tända."

Vad i all världen finns det som är svårt att begripa däri ? Även
vissa tankar har Lamm märkligt svårt att begripa. Han finner det
kuriöst att Gustav Vasa i en (otryckt) version av Mäster Olof anser
offret av samvete och sinnesfrid större än offret av livet. Må vara
att yttrandet är sofistiskt. Kuriöst kan det icke kallas, då det
faktiskt finns människor som hellre offra livet än samvetet. Något
kuriöst anser han det vidare vara, när Strindberg kände sig
tillbakasatt för sin nyfödda dotters skull. Tror han då verkligen icke
att det funnits rätt många fäder som ansett sina hustrur syssla
för mycket med barnen och för litet med dem själva? Strindbergs
vedergällningsteori i Gillets Hemlighet (och flera senare stycken)
finner han egendomlig. Den är emellertid sammansatt dels av
ärft-lighetsläran och dels av Gamla Testamentets lära, att fädernas
synder hemsökas på barnen, två läror som icke alls äro egendomliga
utan mycket verklighetstrogna. Skall dikten förbjudas uttala tankar
som dessa, så får den blott banaliteterna kvar.

Värst av allt är emellertid att Lamm ihärdigt vägrar förstå
Mäster Olof.

Lamm klandrar att ej Strindberg i stället för detta historiska och
poetiska drama med nutida och realistiska inslag skrivit ett revolu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free