- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
295

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, augusti 1925 - Hedén, Erik: Strindbergslitteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STRINDBEEGSLITTERATUR

295

der sitt äktenskap’’, alltså tidigast 1878, lärt sig förakta konsten.
Lamm har alltså förbisett, att Strindberg var rätt mycket rousseauan
redan i början på 70-talet. (Att den där genomskådade illusionen
mycket snart återkom med stor livskraft och fullkomligt behärskade
hans åskådning under flera år på 80-talet, har han däremot sett.)
Detta förbiseende är desto märkligare, som Strindbergs tidiga
rous-seauism förut framhållits i Strindbergslitteraturen och klart
framgår av Strindbergs egna skrifter. I Olle Montanus efterlämnade
papper ur Röda Rummet, vilka Lamm daterar till 1872—73, vänder
sig Strindberg skarpt mot konsten och kritiserar även
arbetsfördelningen. Kritiken mot konsten kommer även igen i tidningen
Gazetten av 1875 och i en uppsats om Bildstormningen i Nederländerna
av 1876. Den var alltså klar långt före äktenskapet.

Så kommer då efter några års sysslande med andra ting en ny
blomstringstid för Strindbergs dramatik. Men nu har dramatiken
blivit naturalistisk. Man kan förstå att Lamm i tolkningen av denna
dramatik skall vara i sin allra bästa form. Hans kritik är
fortfarande vaken och skarp, men samtidigt har hans uppskattning lättare
att göra sig gällande, och hans utredningar äro genomgående
högintressanta.

Mest finns kanske att invända mot hans framställning av Fadren,
ehuru även denna i sin helhet är mycket lyckad. Lamm talar t. ex.
om faderns, Ryttmästarens, "absurda uttalanden" om kvinnokönet,
om dotterns uppfostran. Uttalandena om kvinnokönet äro
visserligen si och så, men om dottern säger Ryttmästarn, att hon bör
utbildas till lärarinna, så kan hon försörja sig själv, om hon blir ogift,
och använda sina kunskaper till barnens bästa, om hon blir gift.
Skall nu detta också vara absurt? Äro då alla som uppfostra sina
döttrar till lärarinnor idioter?

Vidare har Lamm missuppfattat Strindbergs teckning av Doktorns
och Pastorns karaktär. De förefalla, säger han, i början handla av
redliga motiv, men avslöja sig i sista ’akten såsom skurkar. Faktiskt
äro de emellertid sig lika hela dramat igenom. De hålla egentligen
med Ryttmästarn och äro ingalunda ohederliga, men de göra ändå
som kvinnan vill. Sin svaghet i sistnämnda avseende röja de mycket
snart: å andra sidan söker ännu i sista akten Doktorn att tala för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free