Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, augusti 1925 - Carleson, C. N.: Stillahavsproblem — upptakt till raskamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
C. N. CAELESON
anglo-japanska alliansen är nu en försvinnande konstellation. Den
situation, som gav upphov till den, d. v. s. Tsarrysslands fikande
efter Korea och strävan att göra sig till herre över den viktiga
havs-arm av Pacific, som heter Gula havet, är långt bakom oss. På vidare
linjer än förr utsträcker sig tävlan om Stilla havets kuster och öar.
För något år sedan, då de anglosachsiska imperiernas
uppmärksamhet åter leddes hän till östasiatiska intressen och positioner, någon tid
efter flottregleringskonferensen i Washington, som redan lät skönja
vissa japanska trick mot Förenta staterna, träffade Tokioregeringen
i god tid sina uppgörelser med Ryssland. "Fjärran österns"
sovjetrepublik — naturligtvis blott en lydrepublik under Moskva —
behåller Vladivostok och en del av Sakhalin, och därmed är alltså
Ryssland fortfarande en av maktförhållandenas utveckling vid Stilla
havet intresserad makt. Det gives en tid framåt naturliga motiv,
ömsesidiga fördelar, som komma att föra Japan och Ryssland
närmare varandra.
Japan är bland de ’ ’färgade’’ folken den ledande, aktiva och
energiska staten. Det drager sin fördel av motsättningarna i Europa
mellan romaner, germaner och slaver och det håller vakt vid Stilla
havet gentemot Amerika och det australiska "Commonwealth", som
tvingar England att skapa i Singapore en militär stödjepunkt för
brittiska Stillahavsintressen. Ryssland åter drager fördel av Japans
balansering mellan gamla allianser och dess konkurrens med de
anglosachsiska staterna på Kinas mark samt av östasiaternas växande
revolt mot det anglo-amerikanska förmynderskapet. Oroligheterna i
Shanghai och Kanton och den skarpa notväxlingen mellan
Pekingregeringen och stormakterna giva oss visserligen skådespelet av
Japan såsom främst i linjen mot den ryktbare "kristne" generalen
Feng-ju-Hsiang, mot hans parti, som betecknas såsom anhängare av
Ryssland. Det egentliga motivet för eventuell japansk intervention
får väl sökas däri att japanskt kapital placerats i en ung, kraftigt
spirande textilindustri i Fuken, i trakterna närmast söder om
Shanghai, men det är ingalunda liktydigt med att den japanska
statskonsten skulle hysa större sympatier för amerikaner och engelsmän
än för ryssar. Den låter sig överhuvudtaget icke ledas av sympatier
eller antipatier. Den räknar med det möjliga i den svåra
mellanställning, som Japan kommit att intaga mellan rysk-kinesiska manövrer
och amerikansk-västeuropeisk koncessionspolitik. Den måste även
taga med i räkningen att utvandringsproblemet är gemensamt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
