- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
325

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, oktober 1925 - Lindström, Rickard: Marseillekongressen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAkSfitLLEKONGRÈSSÉfc

320

Anordnandet av offentliga arbeten så att arbete kan beredas under
svåra tider är en tanke som rätt ofta framförts. Den torde icke
vara omöjlig att i ganska stor utsträckning göra verklighet av.
Våra nödhjälpsarbeten kunna i själva verket i mycket stor
utsträckning räknas till åtgärder av denna art.

Ett väldigt problem dyker upp, då frågorna om in- och
utvandringen av arbetskraft diskuteras. Detta torde vara en av de allra
ömtåligaste frågor som internationalen har att taga ställning till.
Vi ha redan berört Hillquits för de amerikanska arbetarnas
ståndpunkt kännetecknande yttrande om problemet. Det visar vad som
kommer att möta, då de praktiska konsekvenserna av beslutet i
Marseille skola dragas. Kongressen hävdade den fria flyttningsrätten
för arbetarna från nation till nation. Detta ansluter sig naturligt
till de otvetydigt antiprotektionistiska uttalanden även i frågan om
handelspolitiken. Med skarpt öga för de faror för freden, som
kunna ligga i högprotektionismcn, har den socialistiska
internationalen dokumenterat sig som en förkämpe för det fria utbytet mellan
stater och folk.

Kongressen fordrar också en internationell reglering av
varumarknaden. Den anser detta såsom en förutsättning för en stabilt
fortlöpande produktion. Man har på sina håll i detta krav spårat
ansatserna till en slags nymerkantilism, som genom ingripande i
näringslivet vill reglera det hela med bestämmelser och påbud.
Visserligen måste det medges, att resolutionen icke är fullt klart
formulerad på denna punkt. Men det torde vara ganska säkert, att inom
hela internationalen är känslan stark, att med nutidens oändligt
differentierade behov måste den djupast reglerande faktorn vara det
ekonomiska livets egna krafter, som icke ostraffat kunna bindas
eller våldföras. En annan syn skulle stå i dålig samklang med
in-ternationalens starka markerande av det fria utbytets princip.
Meningen i uttalandet får säkerligen fattas så, att man måste sträva
efter att så att säga föra tillgång och efterfrågan närmare varandra,
att bättre och effektivare tillgodose konsumentintresset. Därigenom
skall uppstå ett läge, som utmärker sig för större ekonomisk
stabilitet. Här går alltså några av kooperativa rörelsens tankar igen, fastän
i världsmått och delvis med andra organ än konsumenternas egna
inrättningar tänkta såsom förmedlare.

Det inledande kravet i resolutionen är att det skall "genomföras
en av lag reglerad understödsverksamhet, varvid staten och sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free